Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjertie Helen:
Kai ii ralliistoria.
l)on delen af naturvetenskaperna, som afliandlar de på jorden befintliga
lef-vande eller liilösa tingens särskilda egenskaper, liar, som förut är nämndt, blitvit
kallad Natur alhistoria, emedan de förändringar, jordytan från sin första daning
till närvarande stund undergått, förnämligast bero liärpå, och dessa lagar, som
ännu alltid äro desamma, således kunna kallas historiska.
Be oss närmast omgifvonde synliga tingen äro af tre livarandra olika slag:
Somliga hafva lif och fri rörelse, hvarmed förstås förmåga att efter behag
förändra ställning och ombyta plats; sådana äro alla djur, deribland menniskan
inberäknad. Andra hafva äfven lif, men sakna fri rörelse, det vill säga kunna icke
af egen kraft förändra hvarken ställning eller plats; hit höra alla slags växter.
Be ting, som tillhöra tredje slaget, sakna fullkomligt allt lif, såsom t. ex. stenar.
Pä grund häraf indolas naturalhistorien i tre afdelningar, som man gifvit
benämningen Naturriken, nemligen Djurriket, Växtriket och Stenriket.
Efter en annan inskränktare iudelniugsgrund sönderfalla naturföremålen i blott två slag,
nemligen Organiska och Oorganiska. Ordet Organ är hemtadt från grekiskan och betyder
verktyg, redskap, hjelpmedel; de två förstnämnda klasserna, djur och växter, kallas organiska, emedan
de hafva organ, d. v. s. verktyg eller hjelpmedel, genom livilka de näras, tillväxa och fortplanta
sig. De oorganiska sakna dylika verktyg, förändras och tillväxa icke på annat sätt än genom
inverkan utifrån, samt fortplanta sig aldrig.
Ben mängd större och mindre skiljaktigheter, som förofinnas inom hvarje af
naturens tre riken, har gjort ytterligare indelningar nödiga, för att åt hvart och
ett ting kunna anvisa bestämd plats och derigenom åstadkomma en redig öfversigt
af det hela. Så indelas de till hvarje naturrike hörande tingen i vissa
Afdelningar, hvar af delning i vissa Klasser, hvar klass i vissa Ordningar, hvar ordning
i vissa Slägten och hvart slägte i vissa Arter.
Under äldre tider kände man visserligen en mängd olika naturföremål, och uti gamla
skrifter finner man bland fantastiska dikter och bildlika framställningar ofta rätt djupa insigter uti
hvarje särskilt tings egensKaper. Vissa metaller, såsom jern, koppar m. II., hafva varit kände
och begagnade sedan uråldriga tider, äfvensom växternas brak och vissa djurs hållande såsom
hemtama omtalas så långt någon historia går tillhaka. Kain var t. ex. åkerbrukare, Abel
fåraherde och Tubal-Kain mästare uti koppars och jerns bearbetning (1 Mos. 4: 2, 22). Emellertid
fanns ingen systematiskt ordnad beskrifuing på naturkropparne, och deras användande för nyttiga
ändamål inskränkte sig till hvad en eller annan tillfällighet lärt menniskan. Först under de
senaste århundradena började dock naturens kännedom komma under vetenskaplig behandling, och
bland personer som arbetat härpå kunna nämnas: Conrad Oesrner, född i Ziirich uti Schweiz
1516, död 1565; Pierre Bélon, läkare i Mans i Frankrike, född 1517, död 1564; Ulysses
Aldro-vandus, professor i Gologna i Italien, född 1525, död 1605; John Ray, född uti Essex i
England 1628, död 1705; Joseph Pitton de Tournefort, född i Aix i Provence (Frankrike) 1656,
död 1708. Dessa, jemte många audra väckte uppmärksamhet genom sina bemödanden att
utvidga kännedomen om naturföremålen; men de system de upprättade blefvo lika förgängliga
som deras uppfinnare, emedan de ej voro grundade på någonting visst, utan bestämdes än efter
ett, än efter elt annat, såsom naturföremålens brukbnrhet, hemort med mera dylikt. Sådana
bestämmelser, gjorda på olika tider och af olika personer, vanligen också på uppfinnarens
modersmål, blefvo till mindre nytta för det allmänna, emedau namnen blefvo omöjliga att minnas
eller reda. Att uti detta kuos skapa en ny och orduad verld var förbehållet ät vår landsman
Carl von Linné, född -j]j Maj 1707, död den 10 Jnuuari 1778. För denne mans utomordentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
