Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känseln och jemte denna kallas yttre sinnen, genom hvilka kännedom om den yttre
verlden af själen inhemtas.
Nerverna äro oumbärliga för alla djuriska förrättningar, och i allmänhet är ett djur mera
fullkomligt i den mån det har nervsystemet, i synnerhet hjernan, mera utbildad. Om de nerver
som gä till en kroppsdel (t. ex. ena armen) -afklippas, så försvinner i denna del ej allenast
känseln utan äfven rörelseförmågan, och kroppsdelen dör bort.
Unrelae-nrgnn. Dessa äro hufyudsakligast Musklerna, som utgöra det
egentliga köttet i kroppen, och bestå af fina trådar {fibrer), som ofta slutas med
senor. Till rörelseorganerna räknas äfven benen, emedan de tjena till fäste för
musklerna och till stöd och riktning för rörelserna.
Kroppsrörelser ske på det sätt, att musklerna efter viljans inflytelse ömsom sammandraga
eller utsträcka sig. Då man t. ex. vill böja armen hopdragas de muskler, som ligga på armens
framsida och äro fästade med ena ändan på öfverarmen och med den andra på underarmen; då
man åter vill räta ut armen eftersläppas dessa muskler och de som ligga på armens andra eller
yttre sida förkortas. De muskler, som sammandragas för att åstadkomma sådana rörelser, blifva
tjockare och hårdare, hvilket kan både synas och kännas utanpå. Den styrka, med hvilken
rörelserna verkställas, kallna häraf Muskelkraft.
lVHring»-{Nutritions-)orgassen, genom hvilka kroppen och lifvet
underhållas, dela sig i fyra slag, hvilka äro: 1) Tarmkanalen, i hvilken födoämnena
upptagas och förarbetas; 2) Ådrorna, genom hvilka det af födan beredda blodet
kringföres till kroppens alla delar; 3) Andedrägts-{respirations-)organen, hvarigenom
blodet uppfriskas af luften; 4) Afsöndrings-(secretions-)organen, som från blodet
af-skilja och bortföra odugliga ämnen.
Nutritionen, hvarigenom djurkroppen uppehålles, tillgår på det sätt, att sedan födan
inkommit i tarmkanalen blandas den der med vätskor, förnämligast den från lefvern afsöndrade gallan,
som genom egna öppningar dit inflyta; sedau den härigenom blifvit smält uppsugas dess finare
delar genom andra öppniugar och ingå i den förut varande blodmassan, med hvilken de vid
respirationen fullkomligt blandas. Genom hjertats rörelser drifvea blodet omkring till kroppens alla
lemmar, der det i hvarje punkt afsätter nya delar, såsom fett, muskler, ben, brosk, hud m. m.;
redan förbrukade eller odugliga delar följa blodet tillbaka, för att antingen på andra ställen
af-»ättas eller genom sekretionsorganerna bortföras. Sålunda sker i hvarje del af kroppen en
oaf-brnten omsättning af ämnen, så att hela kroppsmassan småningom förnyas. De odagliga
partik-lame bortgå under olika former, än genom utandning och utdunstning, än såsom svett genom
huden, än sammanblandade med de för kroppens näring odugliga gröfre delarne af maten, hvilka
afföras som exkrementer, o. s. v.
Fnrlt*lautnit»g»-(generations-)orgn»»erna. Hvarje djur utvecklas från
början inom ett ägg, som sjelft börjat med att vara en liten blåsa. En samling
af sådana små blåsor, vanligen delad i två massor, som man kallar äggstockar,
finnes inom kroppen uti hvarje djur af honkön. Hannens safter äro nödvändiga
om nytt lif skall i ett ägg utvecklas; hos en del lägre djur finnes ej olika kön,
utan hvarje individ har äggstock och kan alstra ungar.
En stor del djur framföder lefvande ungar, hvilket beror derpå att ägget
blir fullmoget i moderlifvet och utkläckes innan det framfödes.
De nu bekanta djuren upptagas i ett snart sagdt oräkueligt antal arter;
endast hos insekterna kunna de arter upptagas till vid pass 100,000, som redan
äro af naturkunnige kända, och dagligen ökas listan genom nya upptäckter.
Huru hafva alla dessa arter uppkommit? Tvenne hvarandra motsatta
förklaringsgrunder hafva i detta fall gjort sig gällande. Den äldre, hufvudsakligen
försvarad af Cuvier, anser hvarje art oföränderlig och uppkommen genom nyskapelse.
Den yngre åsigten, deremot, först framställd af fransmannen Lamarck, men som
erhållit sitt namn Darwinismen efter sin ypperste försvarare, engelsmannen
Charles Darwin, född den 12 Febr. 1809, vill söka bevisa att alla nu på jorden
lefvande arter uppkommit genom ombilduing af förut varande arter, hvilka igen
alla kunna härledas tillbaka till en urtyp, från hvilken alla organiska varelser
utvecklat sig. Bevisföringen är i korthet denna: Hvarje planta, hvarje djur,
med ett ord, hvarje organisk varelse liknar i dot allra närmaste sitt ursprung,
men dock icke så helt och hållet att icke en om ock aldrig så obetydlig
variation eger rum. Du sådana mindre olikheter genom parning af inbördes lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
