Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och undersätsig kroppsbyggnad. Denna race anses vara den talrikaste, 450 mill.,
emedan hit räknas icke allenast Mongoler utan äfven Tschetc/ienser, Kalmucker,
Bokarer, Songarer, Tibetaner, Butaner, Birmaner, Pcguaner, Siameser, Kokinkine&er, Kineser,
Japaneser m. fl., hvilka bebo östra hälften af Asien. — 4:o Amerikanska eller
röda racen, med kopparröd färg, låg och bakåtlutande panna, bredt ansigte, höga
kindknotor, krokig och framstående näsa, svart, slätt ocli långt hår, samt till
kroppsbyggnaden närmast lika med den Kaukasiska racen. Denna race bebodde Amerika,
då Européerna år 1492 dit ankommo, samt finnes ännu, bildande små stater med
olika språk, i de trakter, der de ej blifvit af andra nationer undanträngda. — 5:o
Polarinvånare eller Grönländska racen, liknar till utseondet den Mongoliska,
men bar ej gul utan gråbrun by. Hit räknas Grönländare, Samojeder, Eskimoer, och
Lappar. — 6:o Negrer eller svarta racen, med oftast svart bud, tjock och kort
näsa, stora utstående läppar, runda ögon och kort krusigt hår, liknande svart
ull. Deras hemland är Afrika, söder om den stora öknen.
Kaukasiska menniskoracen, till hvilken vi räkna oss, har sitt namn deraf, att hithörande
nationers äldsta berättelser häntyda på ett nrsprnng från trakten af berget Kaukasus, som är
beläget ungefär midt uti det område, som bebos af dessa folk. Noaks ark stannade på Ararat nära
Kaukasns; Grekernas Promethens och vår Oden troddes vara från samma trakt. Denna race
utmärker sig framför andra, dels genom den vackraste kroppsbildning, efter vårt begrepp vackert,
dels och hufvndsakligen genom långt mera utvecklade själsförmögenheter. Hit hörande nationer
hafva också i alla tidehvarf utmärkt sig genom sina framsteg i konster och vetenskaper, och äro
derför märkvärdigast för historien, t. ex. Egyptier, Fenicier, Assyrier, Meder, Perser, Hinduer.
Judar, Greker, Romare, Araber och de Gotiska folken. Genom dessa egenskaper har också
ifrågavarande menniskoracc, ehuru icke den talrikaste, likväl spridt sig vidsträcktast och småningom
förskaffat sig väldet öfver alla folkslag af andra racer, med hvilka den kommit i långvarigare
beröring. — Malajiska racens menniskor ega stor liilighet, god fattningsgåfva och
uppfinningsförmåga samt äro raska sjömän, inen hafva ej utmärkt sig genom någou vetenskaplig bildning,
skrifkonst samt bestämdt statsskick och religion. — Amerikanska racen bildade vid Enropeernas
ditkomst tvenne stater, Peru och Mexico, hvilkas invånare egde mycken skicklighet i jordbruk
och slöjder, men de kände icke skrifkonsten. På Panamanäset träffas spår af andra menniskor.
Man finner der lemuingar efter byggnader af sten i en helt annan stil än Mexikanernas och
Peruanernas, men vittnande om en högt uppdrifven konstförmåga, emedan de äro utförda med
väl utförda bildverk, hvaribland somliga på det noggrannaste föreställa i trakten förekommande
djur och växter, äfvensom verktyg och redskap samt menniskor. Af formen på dessa
mennisko-figurers hufvuden har man förmodat, att de afbildade tillhört en helt annan race än någon, som
nu är känd på jorden; men närmare undersökningar hafva dock visat denna förmodan vara
oriktig. — Polarinvånarne stå på en mycket låg bildningsgrad samt lefva merendels af fisk och vilda
djurs kött, med undantag af Lappame, som hafva tama renar. — Negrerna äro till stor del
åkerbrukare, men hafva aldrig utmärkt sig genom några synnerliga framsteg i konster och
vetenskaper. — Australiens större öar, Nya Holland, Nya Guinea m. fl., bebos af folkslag som kallas
Papuas, hvilka likna Afrikas Negrer men stå på en ännu lägre bildningsgrad, samt höja sig föga
öfver djuren.
I anseende till lefnadssättet brukar man antaga trenne skiljaktiga tillstånd, uti hvilka
men-niskorna befinna sig. På grund häraf skiljer mnu mellan: l:o Vildar, som ej hafva bestämda
boningar utan lefva likt vilda djur och nära sig af fisk, kött och frukter; 2:o Nomader, som icke
heller hafva fasta boningar utan flytta från den ena trakten till den andra, men föra med sig
tama djur, af hvilka de hemta sin förnämsta näring; 3:o Åkerbrukare, som hafva fasta boningar
och odla jorden. — Såsom bevis på att alla menniskor äro af samma art, hvilka racer de än
tillhörn eller hvilket lefnadssätt de föra, brukar följande fakta anföras ; om en häst och åsna paras,
så födes deraf en Mulåsna, men denna är ofruktsam och kan ej fortplanta sig; förenas deremot
en hvit man med en negrinna eller tvärtom, så födes en Mulatt, och sådana kunna fortplanta
sig lika väl som andra menniskor. Vissa ställen på jorden äro bebodda af folk, som uppkommit
af sådana beblandelser af olika menniskoracer, och om hvilka det är gauska svårt att bestämma
till hvilken race de rätteligen böra hänföras.
Den olikhet i kroppsbyggnad, som skiljer menniskan från de öfriga djuren, är visserligen
betydlig, men likväl icke hufvudsaken, ty denna ligger i själsförmögenhetcrnas långt högre
utveckling. Hvad ett djur företager sker oftast ntan beräkning, blott af medfödd naturdrift, och nästan
alltid på samma sätt; menniskan kan deremot genom förståndets medverkan gå allt längre
och längre i verksamhet. Biet t. ex. bygger sina förvaringsrum åt sin föda och sina ungar efter
matematiska grunder, så väl till form som utrymme; men de, som nu byggas, äro fullkomligt
lika dem, som byggdes af bin för tusen år sedan. En spindel, som på våren utkläckes ur ägget,
har aldrig sett sina föräldrar eller deras arbete, emedan de redan hösten förut dött; det oaktadt
börjar han genast att spinna och uppfästa sina nät, alldeles lika som hans företrädare gjort före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
