Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamstern (Cricettu) liknar råttan men liar kort och luden svans samt
kindpåsar; vistas i mellersta och Södra Europa, samt gör ofta stor skada på sädesfält.
Marsvinet (Cavia porcellus) från Amerika, är till storlek och skapnad mycket
lik en nyfödd gris, och har äfven läte som liknar svinets.
Murméldjuret (Ardomys) liknar äfven en gris eller snarare kaninen, vistas i
Alperna och ligger om vintern i dvala. Kan tämjas och dresseras.
5:te Ordningen: Tröffdjlir (Burta) hafva sitt namn af långsamheten i sina
rörelser. De kallas äfven Tandlösa emedan alla sakna framtänder och en del äfven
kindtänder. Bland hithörande slägten äro: Sengångare, Myrslok, Myrkott ocli B älta.
Intet af dessa finnes i Europa.
Sengångaren (Bradypus) är af en räfs storlek, nästan utan svans, lefver i
träden af blad och frukter; på marken rör han sig så långsamt, att han hinner
högst en half aln i minuten, och vid hvart steg låter han höra ett högljudt och
ängsligt “Ai!“ efter hvilket skrik han fått namn i sin hemort, Brasilien.
Myrsloken (Hyrmecophaga) har indragen nos och lång svans; hans tunga är
mycket lång, rund och smal, samt ligger urdragen i munnen tills han träffar en
myrstack, då han lägger henne deri och sålunda fångar myror, som utgöra hans
föda. Hans hemland är södra Amerika.
Myrkotten (Hanis) har lång svans och hela kroppen betäckt med stora, hårda
fjäll; har äfven lång masklik tunga, med livilka han fångar myror, som utgöra
hans förnämsta föda. Hans kropp är lång, snarlik en ödlas, men han kan rulla
ihop sig liksom igelkotten. Lefver i Ostindien.
Hältorna (Dasypus) utgöra många arter och finnas i södra Amerika. Kroppen
är ofvantill betäckt med ett beuliårdt skal, med ledade tvärbälten. Lefva af rött er,
frukter och mindre djur, och hafva ätbart kött.
6:te Ordningen: PimgdjllT (Marmpiahä). Dessa djur skilja sig från andra
genom att huden under buken ligger i tvänne stora fållar, hvilka bilda en väska
eller pung, luden innan och utan samt midtpå en spricka som kan öppnas; inuti
denna väska sitta spenarne, och dit inkrypa ungarne för att dia. Till denna
ordning räknas slägtena Känguruh, Pungråtta och Näbbdjur. Intetdera finnes* i
Europa.
Känguruh (Halmaturus) är af ett fårs. storlek, bakbenen långa och starka;
svansen, en till halfannan aln lång och tjock som en mansarm, tjenar som ett
femte ben då djuret hvilar, hvarvid det sitter likt en ekorre, med de kortare
framtassarne upplyftade från marken.
Pungråttan (DidelphisJ finnes i södra Amerika i många arter; de största likna
till storleken små kattor. Alla lefva af rof.
Näbbdjuret (Ornithorhynchus paradoxus) synes utgöra en öfvergångsform från
däggdjuren till foglarne. Det är svart- eller brunhårigt, har fyra åt sidorna
utstående korta fötter med simhud mellan tårna; munnen liknar en anknäbb; hannen
har giftiga sporrar på bakföttema. Magsäcken är hos dessa mindre fullkomlig än
hos de föregående. Träffas, liksom Känguruh, blott i Australien.
Tredje Flocken: lloiVljur. Dessa hafva äfven fyra fötter, men kunna
med dem endast gå eller springa och icke gripa eller fasthålla någonting. De
hafva nämligen så starkt utvecklade klor eller naglar att dessa liksom en sko
omsluta tårna, och de äro alla tågångare. Djuren inom denna flock äro i
allmänhet storväxta, och de största landtdjur på jorden höra dit.
7:de Ordningen: Ellhofvade (So/idungula), med blott en stor tå på hvarje
fot och denna omsluten med en hornartad nagel, kallad hof. Ett enda slägte :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
