Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande djuren äro i allmänhet storväxta, och blaud dem finnas de största djur
pä jorden. Hit höra slägtena Sjoko, Hcal, Pottfisk, Narhval och Delfin m. fi.
Sjökon (Manatus) finnes endast i de heta länderna, och lefver af sjöväxter,
som hon afbetar omkring stränderna. Honornas spenar sitta på bröstet och likna
qvinnobröst. Stundom höja dessa djur sig öfver vattnet i upprätt ställning, och
hafva då, sedda på afstand, någon likhet med menniskor, hvilket gifvit anledning
tiH berättelser om hatsfruar och dylikt.
Hvalsläytet (Balæna) innefattar de största af alla djur. Hufvudet är
oformligt stort, och upptager nära tredjedelen af hela kroppsmassan. Munnen har inga
tänder, utan i gommen ligga hornartade skifvor, kallade barder, hvilkas ändar
skjuta utanför läpparne i fria trådar, och bilda liksom skägg kring munnen. Det
är dessa skifvor som, klufna efter trådarne, begagnas under namn af fiskben.
Näsöppningen sitter i pannan i form af ett spruthål, genom hvilket do andas; svalget
är trångt, sä att de endast kunna förtära småfisk och blötdjur; inclfvorna hafva
närmaste likhet med idislames. Bland arterna äro: Grönlundshvalen (Balocna
mysticetus) som blir ända till 60 fot lång och nära tredjedelen så tjock i
diameter. Nordkaparen {B. glacialis) vid grönlandshvalens längd, men smalare.
FinnftsJcen (Ä physalus) har ryggfena, hvilken saknas hos de förenämnde; en
art, B. boops, i norra delen af Atlantiska hafvet, lär någon gång blifva nära 100
fot lång, och är det längsta djur man känner.
Pottfisken eller Kaskeloten (Plnjseter) är vid hyalens storlek och har
likaledes ganska stort hufvud, men i undra käken stora tänder, som passa in uti hål
i öfverkäken, samt så stort svalg, att ganska stora sjödjur kunna sväljas ostyckade;
äfven har han ryggfena. Sitt största värde har Kaskeloten af det feta ämne,
som i handeln förekommer under namnet Hvalraf (Sperma ceti), som i stor mängd
finnes i håligheter i det stora hufvudet. Äfven skall i hans inclfvor finnas det
välluktande ämne som kallas Ambra, hvilken begagnas bade som parfym och
medikament.
Narhvalen (Monodon) är omkring 20 fot lång; hufvudet är jemförelsevis
mindre än hos de förutnämnde. Han har en till två raka skrufformigt vridna
tänder, som stå rakt fram ur munnen; vanligtvis utvecklas blott en, som kan bli
ända till 8 fot lång, och af denna har djuret fått namnet Enhörning. Kordom
troddes denna tand sitta som horn i pannan på ett hästartadt djur, som häraf
fick detta namn, men detta är en dikt.
Delfinslägtet (Delphinus) har medelmåttigt stort hufvud och tänder i båda
käkarne. Bland arterna äro: Springaren (il), delphis), 6 till 8 fot lång, har
sitt namn deraf, att han ofta gör starka språng högt öfver vattnet. Tutnlaren
(D. phocæna), äfven kallad Marsvin, träffas stundom äfvon i Östersjön; är 4 till
5 fot lång. Här han simmar skjuter den bugtiga ryggen ofta upp öfver
vattnet, då det ser ut som han tumlade eller rullade framåt, och häraf liar
namnet kommit. Späckhuggaren {!>. oroa) blir 20 till 30 fot lång, har på främre
delen af kroppen en mycket hög ryggfena.
Hvaldjuren hafva från äldsta tider betraktats såsom skapelsens underverk; deras
utomordentliga storlek och sällsynthet vid Europas bebodda kuster gaf fordom upphof åt äfventyrliga
sagor om hafsvidonder, som en eller annan sjöfarande sett. Numera jagas de årligen likasom
skäldjuren, hufvudsakligast för sitt späck, hvaraf kokas tran och olja, äfvensom för barderna,
hvalrafven och hos skälnrne äfven för skinnet. Vid inandningen höja dc öfre delen af hufvudet
öfver vattuet, utandningen sker under vattnet, och af deras kroppsvärme, som uppgår ända till
+ 44" C., bildas dervid öfver deras hufvnden en ångpelnro, som derefter nedfaller likt regn.
Hvalen simmar med öppen mun, och samlar på detta sätt sin föda af fisk och andra djur, som
komma i hans väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
