Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fhmdreslägtet (Pleuronectes) skiljer sig från alla andra vortebrerade djur
deruti, att kroppens sidor äro olika till färgou ocli att beggo ögonen sitta på
samma sida. Flundrorna äro mycket platta, nära lika breda som långa och simma
i sned ställning, men höja sig föga öfver sjöbottnen. Yid Sverige finnas 12 arter,
bland hvilka här nämnas Flundran (Pl. flesus), allmännast i Östersjön.
Hcillc-fhmdran {P. thippoglossus), i Nordsjön, är störst, kan bli ända till 4 alnar lång och fieru
1 i spund tung. Bödspettan {P. platessa) och Pigghvuren {P. maximus) äro mindre.
Tobisen eller Sandalen (Ammodytes tobianus) har någon likhet med ålen, är
(5 till 9 tum lång, finnes i hafvet och fiskas ymnigt vid Skånska kusten.
Alslägtet {Murarna) finnes både i sött och salt vatten, lefver af rof samt döda
djur. Vanliga Ålen (M. anguilla) träffas i alla floder och sjöar. Hafsälen (M.
conger) blir 3 alnar lång. Darr ålen {Gymnotus electrieus) i Sydamerika ger då
han vidröres, eller äfven på något afstånd, så starka elektriska slag, att större
djur deraf förlamas och fiskar samt andra mindre djur ögonblickligt dödas.
3:dje Ordningen: Tofsgiilttdc {Lophobranchii). Munnen liten, belägen i ändan
på en lång och smal nos och bildad som de föregående arternas; gälarne äro
olika, och sitta icke i form af fransar utan i små knippen; gälöppningen består
blott af ett litet - hål. Kroppen är täckt med hårda skal och har nästan intet
kött. Hit räknas Nålfislcarne (Syngnathus), hvilka äro ett slags pungdjur: de af
honorna lagda äggen fösta sig under stjerten på hannarne och förvaras der tills
de utkläckas. Flere arter af dessa fiskar påträffas bland hafstången vid våra
kuster. Kantnålen (S. typhle) är omkring en half aln lång, men blott af ett fingers
tjocklek, med kantig kropp. Hafsnålen {S. ophidion) är rund, 6 å 7 tum lång
och af en gåspennas tjocklek. — Hästhufvudet {Hippocampus brevirostris) i
Atlantiska hafvet, har tjockare, något kantig kropp; då denna fisk torkas böjer han
sig, så att han får form af en hästs hufvud och hals, hvaraf han fått namnet.
4:de Ordningen: Stelkiiftadc {Plectognatht). Öfverkäkens ben fast förenade
med hufvudet och med hvarandra; gälarne kamlika, gälöppningen liten, kroppen
ganska tjock och skelettet broskartadt. Vid Sverige finnes Klumpfisken
{Ort/ia-goriscu8 mola), nästan lika hög som lång, ser ut som vore han tvärt afhuggen
ett stycke bakom hufvudet. I de varma zonernas haf förekomma flere till denna
Ordning hörande slägten, alla af en besynnerlig skapnad. De märkligaste bland
dessa äro Taggfisken (Diodon), med kroppen fullsatt med taggar, liknande
igelkottens ; kan blåsa upp sig så att han ser ut nästan som ett klot. Taggbuken
(Tetrodon) kan äfven blåsa upp sig och visar sig då besatt med små taggar.
Hornfisken {Balistes) har helt liten mun i ändan på en utdragen nos samt en stor
hård fenstråle öfver nacken. Pansarfisken {Ostracion) har hela kroppen innesluten
i ett af sexkantiga sköldar sammansatt, benhårdt och oböjligt skal, med flere
taggar; endast munnen, fenorna och stjerten äro rörliga.
5:te Ordningen: BargäligC (Eleutherobranclix). Kroppen långsträckt med
talrika i rad stälda bensköldar; munnen sitter långt tillbaka under nosspetsen, är
omgifven af köttiga trådar och kan utsträckas; gälarne sitta bara, utan gällock.
Hit hör störslägtet {Acipenser), som hufvudsakligen upptar denna Ordning. Stören
{A. sturio), omkring 4 alnar lång, tillhör det vestliga Europas haf och floder
samt fås någon gång i Östersjön, men finnes ingenstädes i ymnighet. En art,
A. huso, i Svarta och Kaspiska hafven, säges bli ända till 6 alnar lång.
AfStö-rames rom göres kaviar och af simblåsan det starka lim, som är bekant under
namnet husblas hvilken benämning är ett sammandrag af huso-blåsa.
6:te Ordningen: TvärillUlldte (Plagiostomi). Munnen sitter på tvären som
hos andra fiskar, men icke i nosens spets utan på undre sidan af hufvudet. De
märkligaste hithörande slägtena äro Hajsläglet (Squalus), med trind och långsträckt
kropp och flere rader tänder i munnen. Dessa fiskar äro beryktade för sin
rof-girighet och glupskhet. Vid Skandinavien förekomma 9 ai’cr, bland hvilka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
