Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
masken. Flera arter finnas som till yttre utseendet hafva någon likhet med
potäter, äpplen, taggiga frukter och dylikt; andra äro små, och flera
sammansatta i olika former, såsom kransar, ihåliga cylindrar o. s. y.
Fjerde Afdelningen: Stråldjur (Animalia Radiata).
Dessa äro de ofullkomligaste bland djuren; inga tydliga yttre sinnesorgan
finnas, och de inre delarne äro äfven högst enkla. För öfrigt äro hithörande
varelser ganska olika, till både storlek och form, och hafva nästan blott ett
gemensamt, genom hvilket de också skilja sig från andra djur, nemligen att ingen
fram- eller baksida kan skönjas, utan då yttre lemmar eller kroppsdelar finnas,
utgå dessa utan bestämda syften i alla rigtningar. Alla stråldjur lefva i vatten,
de flesta i hafvet. Klasserna antagas vanligen till följande fyra:
Första (13:de) Klassen: Hiicfiettljur (Echinodermata). Kroppsytan hård,
stundom kalkartad, vanligen taggig; inre organ, såsom mage eller tarmkanal,
äggstockar m. m., äro tydliga, äfvensom man funnit nervtrådar. De indelas i fyra
Ordningar, hvilka äro: Helsvansar (Holothuriæ), Sjöborrar (Echinodea),
Sjöstjer-nor (Asteroidea) och Djurliljor (Crinöidea).
Helsvansarne hafva valslik kropp, pl eoa sidan något plattad och försedd med fotlika
tref-vare. Yttre hnden är läderartad. Munnen sitter i ena ändan, omgifven af många tentakler,
som bilda en krans. De knnna både simma och krypa, finnas i alla haf och äro från 8 tnm
till 3 fot långa. Vissa arter äro ätliga, och anses i Kina som en läckerhet. — Sjöborrarne äro
rnnda, dels klotformiga, dels platta, med hård kalkartad yta, fullsatt med rörliga taggar samt
små hål, genom hvilka tentakler ntskjnta. Munöppningen sitter nnderst och är på några arter
försedd med ett slags benapparat som föreställer tänder. Råmen eller äggstockarne ätas. Träffas
i de flesta haf, från en hasselnöts storlek till 6 tnm i diameter. —- Sjöstjernorna äro platta och
från medelpunkten ntgå likadana strålar, vanligast fem, så att de likna en tillklippt stjerna.
Hela kroppens yta är hård; i midten på nndre sidan är munöppningen, och omkring den
tentakler, med hvilka djuret kan hålla sig fast och krypa. De fem armarne äro ledade och rörliga,
samt hos några arter ytterligare delade. En art som man kallat Korstrollet (Asterias rubens),
af en hands storlek och rödnktig till färgen, är allmän vid vår vestra kust. — Djurliljorna äro
läderaktiga och likua ett i häda ändar öppet rör; munnen är omgifven af greniga och
sammau-satta armar, som kunna indragas.
Andra (14:de) Klassen: ]Vä«aeiiljitr (Acalephee). Kroppen mjuk och
nästan genomskinlig, liknande slem eller halfstelnadt lim; inga inelfvor finnas, och
magen består blott af en urholkning i massan. Namnet Hafsnässlor eller
Nässel-djur hafva de fått deraf, att vissa af dom då de vidröras gifva styng i huden,
som både till känsel och utseende likna dem som fås af nässlor. Till dessa djur
räknas tre ordningar, hvilka kallas: Kamdjur (fitmophora), Maneter (Diseophoree)
oeh Slangdjur {Siphonophora).
Kamdjuren hafva pä ytan kamlika rader af små bladformiga organer; skepnaden är olika:
Beroe pileus, i norra oceanen, är nästan klotrund; Cestum veneris liknar ett baud; Stephanomia
ser ut som en sfjelk, 6 tum lång och 1 tum tjock, tallkottlikt betäckt med fjällfarmiga bläsor,
skiftande af blått och rödt, i mörkret präktigt lysande. — Maneterna, från en hands storlek
till två fot i diameter, äro runda och till utseendet nära lika en omvänd skål; munnen sitter
i midten, på undre sidan, omgifven af armar eller trädlika sugrör. De finnas i alla haf, äfven
i Östersjön; i solljuset lysa de röda och blå, och då hafvet är upprördt sknll sken af dem äfven
synas om natten. — Slangdjuren hafva något fastare kroppsmassa, af olika form, men hvarken
mun eller maghäla finnas, utan födan upphemtas genom talrika sugrör, som sitta på slanglika
armar. Ett slägte, Physalia, liknar en stor luftblåsa, ofvanpå försedd med en kam, hvilken
tje-uar till vindfång och kan vändas, hvaraf djuret af sjöfarande blifvit kalladt Örlogsmannen eller
Bidevindseglaren. Ett aunat slägte, Velcla, har kropp som en platt skifva, ofvan broskartad
med hög kam, uppstående som ett segel; Porpita liknar denna men saknar seglet. Alla dessa
slägten, hvilka räkna flere arter, ined blå, rosenröda o. fl. färger, synas flyta på de stora
verlds-hafven.
Tredje (lö:de) Klassen: UJurva.mler (Zoophyta). De allmänt omtalade
Korallerna äro alster af hithörande slag. Sjelfva djuren kallas Polyper och äro
mjuka, gelé- eller läderartade, till formen runda och antingen klotformiga eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
