Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterligare malles i 20 Klasser ocli hvad svenska växter beträffar 120 Ordningar
eller Familjer. Följande visar dessa klassers namn, jemte antalet af familjerna
inom hvarje klass:
För den, som sjolf önskar söka do olikheter hos växterna, som ligger till grund för ifrågavarande
indelning, anföras här exempelvis för hvar klass några dithörande af do hos oss mest allmänna.
Tvall jerj bla«lil£e (Dikotyledoner).
l:akl.Fröblommige (Seviinifioræ), 5 fam.— Ex. Solros, Prestkrage, Kattfot, Blåklint, Maskros.
2:a » Ringblommigc (Annulijloræ), 8 s — ’i Blåklocka, Hundtunga, Lavendel, Mynta, Salvin.
3:e >i Pipblommige (Tubiflorte), 11 » — » Bolmört, Tobak, Potatis, Syron, Ask, Oxlägga.
4:e ii Trissblommigc (Discijloræ), 8 ii — » Lönn, Vinranka, Mnrgrön, Kummin, Persilja.
5:e » Botteilblommige (Snrtiflorm), 11 ii — ii Senap, Rofva, Neckros, Sippa, Smörblomma, Pion.
*i:e ■> PelarblommigC (Cohmni/loræ), 10 i« — » Lind, Stockros, Nejlika, Tjhrblomma, Våtnarf.
7:e i> handblommigc (Faucifloræ), 10 » — » Myrten, Gurka, Vinbär, Krusbär, Taklök.
8:e ii KretsblommigC (Rorifloræ), 4 II — » Klölver, Ärta, Plommon, Törnros, Äpple, Hallon.
9:e s Midtblommigc (Cenlrifloræ), 8 » — » Blåbär, Getpors, Bohvete, Böd- och Hvitbeta.
10:e ■> Sltärinblonunigc (Bracteijloræ), II ■> — » Nässla, Hampa, Humle, Alm, Mullbärsträd.
11 :c i> Häiigblommige (Jidifloræ), 4 ii — ii Björk, Ek, Pil, Hassel, Gran, Tall, En, Skäfte.
12:e » Barbloinmige (Nudijlcrræ), 3 » — » Källört, Flohår.
IdlBlljtinUlltådiglC (Monofcotyledoner).
13:ekl.FruktblommigC (Fructifloræ), 6 fam.~ Ex. Jungfru Marie hand, Svärdslilja, Narciss.
14:e •> Liljeblommigc (Liliijloræ), 4 II — II Tulpan, Kejsarkrona, Lök, Liljekonvalj, Sparris.
15:e i> Kolfblommige (Spadicijloræ), 5 » — » Sjögräs, Säf, Äugull, Sandstarr, Missne.
16:e» Agnblommige (Gl-umijloræ), 1 II — II Hven, Timotej, Svingel, Råg, Korn, Hvete.
Ikjeri 1» I *1 tlsl ossa (Akotyledoner).
17:ekl. Ormbunkar (Filices), 2 fam.—Ex. Steusöta, Träjon, Ormbunke (Bräken).
l8:e >i Mossor (Musci), 3 " — >> Björnmossa, Hvitmossa.
19:e ii La Ivar eller Alger (Algæ), 5 >| — » Skägglaf, Renmossa, Hafsgräs, Vattensilke.
20:e ii Svampar (Fungi), 0 » — •> Flugsvamp, Murklor, Fnösksvamp, Mögel.
Få växternas blad kan skönjas till kvilkendera af dessa största afdelningar
de höra, hvarför man ej behöfver hafva sett deras groning: på dikotyledonernas
blad äro ådrorna greniga, på monokotyledonerna äro de vanligen raka, utan grenar.
Akotyledonernn igenkännas derpå, att de aldrig hafva några blommor.
Vid växternas framställning efter sexual-systemet torde vara nödigt att
för-utskicka en liten upplysning om hvad som förstås med växternas kön.
Om man uppmärksamt betraktar en blomma, så synes inuti densamma vissa
trådar, mindre eller större, af olika utseende: somliga hafva knappar, som inuti
äro försedde med ett mjöllikt stoft; dessa äro blommans lianorgan och kallas
Ståndare (Stamina); hos andra är öfversta delen kupig, sköldlik, fierdelad,
klotrund eller annorlunda bildad och alltid fuktig samt kallas märket; dessa äro växtens
honor och benämnas Pistiller. Inuti pistillerna, vanligen vid deras nedre ända,
ligger fröämnet. Vid befruktningen släppa ståndarne sitt mjöl, hvilket fastnar i
pistillernas märke; man kallar denna tilldragelse blommam biläger, och härigenom
blir hon befruktad och kan frambringa grobara frön. Dock bör för en riktig
verksam befruktning frömjölet komma från ståndare i en annan blomma än den,
i hvilken pistillerna befinna sig. Hos samma slags art äro i allmänhet ståndare
och pistiller lika både till antal och läge, men olika arter äro häruti skiljaktiga:
många hafva både ståndare och pistiller i samma blomma, till olika ehuru
merendels bestämdt antal, och äro alltså tvåkönade; andra hafva på samma stånd
särskilda hanblommor och särskilda honblommor; andra åter hafva på ett stånd
endast hanblommor och på ett annat endast honblommor o. s. v. i flere
förändringar. Efter dessa förhållanden är indelningen bestämd till inalles 24 klasser,
och hvarje klass delas i vissa ordningar. Klasserna äro bestämda efter ståndarnes
antal och ordningarne efter pistillernas, till och med i 13:de klassen, men derefter
at andra förhållanden. Som kunskap om ordningame är mindre upplysande,
anföras här endast klasserna.
Kännedomen om växternas könsförhållanden förklarar många utan densamma besynnerliga
företeelser i naturen, och gifver anledning till de mest intressanta iakttagelser. Ingen blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
