Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu synas på eller Tid frukten, såsom på äpplet ocli hasselnöten (många växter
hafva blott en krans, än färgade, än ofärgade blad kring befruktningsorganen);
fästet, som är en olik formad utvidgning af ändan på hvad man kallar
blomskaftet, och äfven blir fäste för den kommande frukten. Många växter framalstra
blott en blomma på hvar stam, andra flera, dels sittande hvar för sig, dels nära
tillsammans, hvarvid de erhålla olika namn, såsom ax, vippa, krans, blomflock m. m.
Då vissa blommor genom odling bli frodigare utväxa ståndarne till kronblad,
hvar-igenom kronan fördubblas men blomman blir ofruktsam; exempel härpå synas hos
Tömrosen och Pionen. Frukten sitter alltid på samma ställe som blomman. Hos
många, t. ex. råg, synes ingen skilnad på frukt och frö; hos andra, såsom äpplet,
ligga fröna inuti frukten, o. s. v. Anmärkningsvärd är naturens visa anordningar
för att kringsprida vilda frön; en del har tunna hinnor liknande vingar, andra
sitta fast vid fjäderlika tofsar, så att de kunna flyga bort med vinden; somliga
hafva hvassa krokar, hvarmed de fasta sig vid förbigående djur och så föras till
andra ställen, o. s. v.
Nyttan. Hvaije växt är nyttig fastän mer eller mindre direkt; likväl är det
vanligen någon viss del, som är af framstående nytta, och för hvilken många odlas,
andra vårdas. Denna del är likväl olika hos särskilda växter; af somliga är det
roten, eller delar deraf; af andra stammen, än märgen, än veden, än barken; af
andra bladen; af andra blomman; af andra fröet, o. s. v.
Utrymmet tillåter ieke att här anföra flera af de otaliga märkvärdigheter, som hvarje
uppmärksam betraktare skall finna i växternas alla delar, hvarför vi öfvergå till den förnt nämnda
klassificerade indelningen, och nppräknande af de anmärkningsvärdaste bland de hittills kända
växterna. Naturligtvis kan här endast upptagas de in- och utländska växter, som af ett eller
annat skäl äro mera intressanta att känna.
l;sta Klassen: Eniuällllillgar (Monandria) hafva blott en ståndare i tvåkönad
blomma. Hithörande växter äro: Kardemumma (Amomum), Ingefära (Zmgtber),
Gurkmeja (Cu/rcuma), Soda-ört (Salicornia), Hästsvans (Hippuris) m. fl.
Kardemumma fir frö och fröhus till en ört (A cardamomum), som växer i allo tropikländer.
En art (A. grana paradisi) kallas Paradfskoru. — Ingefära iir roten till en växt (Z. officinale),
hemma i Ostindiens fuktiga skogar, men odlad i alla tropikländer. — Gurkmeja är roten till en
växt (C. longa) i Ostindien, Kina och på Java. — Soda är askan som fås vid förbränning af
saltörter, som växa på hafssträndor och annan salthaltig jord. — Hästsvans, äfven kallad Vattengran,
växer hos oss i bäckar och kärr; blomman har inga kronblad.
g:dra Klassen: TvitlllälllliIlgar (Diandria), mod 2 ståndare i tvåkönad blomma,
såsom: Jasmin (Jasmimm), Oljeträd (ölea), Syren (Syri/iga), Ärmpris {Veronica),
Peppar {Piper), Jordgalla {Gratiola), Tätgräs {.Pinguicula), Rosmarin, Salvia m. fl.
Jasminen härstammar från södra Asien, och odlas hos oss som krukväxt för sin behagliga Inkt;
förblandas ofta med Schersmin, som är en annan och tillhör 12:e klassen. — Oljeträdet växer i
länderna kring Mcdclhnfvet; iless frukt, omogen aftagen och inlagd i salt vatten och ättika, finnes i
handeln under namnet Oliver: mogen kan frukten ej ätas, men pressad gifver den vår bekanta
Bomolja af hvilken den finaste kallas Matolja. — Syrenbusken härstammar från Persien, men är
numera teinligcn allmän iifven hos oss. — Areupris är en apoteksväxt med blå blommor, allmän
på ängsbackar hos oss; bladen hafva brukats till thc. — Starkpeppar är bären af en klängväxt på
Java, Sumntra, Bornoo, i rMalabar och andra heta tropikländer. Den är nf flere arter: Piper nigrum
har röda bär, hvilka hulfmogne och torkade utgöra vår vanliga Svnrtpeppnr, men mogne och skalade
kallas Hvitpeppar; P. longum ger s. k. Långpeppar, och P. cubeba Kubeber; bladen af P. betle
kallas Betel, som i Ostindien lindas omkring arekapalmens nötter och tuggas som tobak. Några
andra växter med namnet peppar höra till andra klasser: Spansk Peppar upptages i 5:te och
Kryddpeppar i 12:e kl. — Tätgräs växer på sidländta ställen; bladen sitta vid roten och på en barstjelk
finnas blå blommor. Om bladen komma i beröring med mjölk blir deraf s. k. långmjölk, som
länge håller sig från att surna. — Rosmarin växer på backar i södra Europa, och begagnas både
på apotek och vid beredning af parfymer. — Salvia odlas hos oss för sin behagliga men starka lukt.
3:dje Klassen: Tremällllillgar {Triandria), med 3 ståndare i tvåkönad blomma.
Hit höra: Saffran {Crocus), Socker {Saccharum), Svärdslilja {Iris), Jordmandel
{Cyperns), Säf (Soirpus), Äng-ull {Eriophorum), Flen {Phalaris), Timotej {Phleum),
Råggräs {Alopecurns), Hven {Agrostis), Tåtél {Aira), Gtröe {Poa), Ulf-exing
{Sess-leria coerulea], Svingel (Festuca), Losta {Bromus), Rcpe {Loliuni), Rör {Arundo),
Hafre {Avena), Korn {Hordeum), Råg (Secale), Ilvete (Triticum), m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
