Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talum), Blåbär, Odon, Lingon och Tranbär (Vaecinium), Ljung (Erica),
Källarhåls (jDaphne), Bohvete (Polygonum), Trollbär (.Paris), Guttaperka (Isonandra) m. fl.
Indiansk Krasse ätcs som salat och är tjenlig mot skörbjugg; härstammar från Peru och kom
till Europa 1684. — Balsamträdet växer i Arabien, och den dyrbara sårläkande Meckabalsamen
ntlakar ur dess ristade bark. — Sandelträdet växer i Ostindien; veden begagnas dels till rökelse,
dels raspad såsom färgstoft. Som färskt»är trädet så giftigt, att de som hugga det kunna få
feber af dess utdunstning. — Utseendet och vanliga användandet af Blåbär (Vaecinium myrtillus)
och dess slägtingar Odon (F. vliginosum). Lingon (F. vitis idæa) och Tranbär (P. oxgcoccus) äro
allmänt bekanta; Tranbären innehålla den skarpaste syran, och begagnas derför af gnldsmeder
vid silfvers hvitkokning. — Källarhåls eller Tibast är en buske, som växer på sidländta
skogsängar, men äfven brukar planteras i trädgårdar; slår redan tidigt på våren nt sina ljusröda
blommor, hvarefter följa gnlröda bär af ärtors storlek. Hela växten, särdeles frukten, är så skarp,
att saft deraf uppväcker bläsor på huden, och barken stött och blött i ättika, kan begagnas till
samma ändamål som en spanskfluga. — Bohvete härstammar från norra Asien, odlas i södra
Sverige, bäst på sandiga åkrar. — Trollbär kallas en liten växt som träffas i skugga, helst bland
hasselbuskar, samt har hvita blommor och svarta bär; begagnas på apotek. — Guttaperka få3
genom utlakning ur ett träd (Isonandra gutta), som växer i Ostindien.
9:de Klsssen: Nlomäuningar (Enneandria), med 9 ståndare i tvåkönad
blomma. Denna klass är fåtalig, och har endast två slägten af någon
märkvärdighet, nemligen Kanel, Kam)ert och Lager (Laurus) samt Rabarber (Rheum).
Kanel är den afskalade och torkade inre barken på spädare qvistar af Laurus cinnamomum,
som växer i flere delar af Ostindien, men den bästa fås från ön Ceylon. Kamfert är en kåda,
som genom utkokning fås af Kamferträdet (L. camphora), hvilket växer i Kina, Japan och der-
omkring liggande öar. Vissa andra växter innehålla äfven kamfert, deribland Krusmynta, Meiram
och Salviu. Af en annan art, L. benzoé, fås den välluktande Benzoekådan, nyttig för fräknar och
solbränna. Lagerträdet (L. nobilis), med ständigt gröna blad, växer vildt i Medelhafsländerna,
men finnes hos oss som drifhusväxt. Hela växten är kryddartad; bären nyttjas på apotek och
bladen som matkrydda. De gamle prydde sina utmärkta män med kransar af lagerqvistar, hvilket
bruk gifvit växten en symbolisk betydelse, som ännu bibehålies. — Akta Rabarber (Rheum
pal-matum) växer vild i Tibet, men odlas på många ställen, äfven hos oss; har blott örtstjelk, men
mångårig rot, af hvilken det bekanta läke- och laxermedlet fås. Af en annan art, Rh.
rhaponti-cum, är roten af motsatt vorkan, eller stoppande; dess blad ätas stnfvade och i soppor.
10:de Klassen; TiOllliillllill^ni’ (Decandriaj, med 10 ståndare i tvåkönad
blomma. Hit höra; Senna (Cassia), Brasilicträd (Cassalpinia), Pockenholts
(Guaja-cum), Vinruta (Ruta), Kampesclieträd (Ilæmatoxylon), Mahogny (Swietema), Qvassia
(Quassia), Sqvattram (Ledum), Mjolonris (Arbutus), Nejlika (Dianthm). Fetknopp
(Sedum), Harsyra (Oxalis), Klätt (Agroetenma), Tjär blomma (Lychnis) m. fl.
Sennaträdet växer i Nubien och öfre Egypten, dess löf äro dc luxordrifvnnde Sennetsbladen.
— Brasilieträdet växer i Sydamerika och Vestindien; dess ved är särdeles tjenlig till fina
snickare-och svarfvarearbelen, hvarförutau af dess olika arter fås flera bekanta färgämnen: spånor af
Cæsal-pinia sappan, C. crista, C. vesicaria och C. brasiliensis kallas hos oss Bresilja, och s. k.
Fern-bOOk är sågspån af C. echinata. — Pockenholts är ett stort träd, som växer i tropiska Amerika;
dess ved är mörk, ganska bård och seg samt så tung, att han sjunkor i vatten; deraf fås en kåda
som begagnas på apotek och kallas Guajacgummi. 1 sainnin länder växer äfven ett annat stort
träd som kallas Copaifera officinalis, hvars ved äfven ur fast och vackert röd; af detta fås
Kopaivabalsam. — Vinrutu växer vild i södra Europa, hos oss odlad, har ansetts såsom
godt förvaring8medel mot pest och annan smittosam sjukdom; fördrifver loppor och annan ohyra.
— Af Kampeschcträdct, som växer i Amerika, fås Blåholts och Blå Bresilja. — Mahogny är ett
vackert träd, hvaraf stora skogar finnas på vissa ställen i Amerika; det blir så stort, att ända
till 6 fot breda plankor kunna fås af dess bekanta virke. Virket af en sämre sort kallas hos oss
Sockerkist, emedan deraf vanligen förfärdigas de packlårar, i hvilka råsocker hitkommer. —
Qvassia växer i Surinam; är det bäskaste af alla bekanta träd, nyttjas i medicinen, samt till
fluggift. — Sqvattram är en buske som växer hos oss i skogskärr och begagnas i medicinen. —
Mjolonris är hos oss allmänt på torr skogsmark; begagnas i gnrfverier, samt på apotek. Af bären
kan kokas sirap, och på bladen träffas stundom en krypande insekt af slägtet Coccus (sid. 264),
som kan användas till konsjoncllfärg. — De vnekra blommorna Nejlikor äro bekanta; några växa
vilda, bland hvilka en sällsynt kallas SarODS blomster. Borstnejlikan härstammar från
Österrike, andra arter från Italien. — Fetknopp växer på torra ställen, såsom berg_, torftak,
murkanter m. m.. har tjocka saftiga blad med skarp smak; arter deraf kallas Käringkål,
Helle-knopp, Kantknopp m. 11.; begagnas i medicinen. — Harsyra växer allmänt, helst i mossig
barrskog, blomman är hvit med rödaktiga ådror. Eu art (O. sensitiva) sammandrar sina blad då
dc vidröras. — Klätt växer i sädesåkrar, särdeles bland råg. — Tjärblommor växn allmänt på
våra ängar; namnet kommer af en klibbig saft, till ntseendet något lik tjära, som sitter på stjelken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
