- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
288

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blåklint är en vacker blomma, som träffas i råg- och hveteåkrar. - Ringblommans strålblud
torkade kunna begagnas som saffran.

20:de Klassen: TvätydigC (Gynandria), hvilkas ståndare äro liopvuxna med
märket. Sådana äro: Yxne {Orchis), Tojfelblomman {Cypripedium), Vanilj (Vanilla),
Passionsblomma {Passiflora), Missne {Calla), Bandtång (Zostora), m. H.

Vxne-örterna äro af mänga arter, som allabelst växa vilda och ej rätt trifvas planterade. Ilvart
stånd har två rotknölar, en mörk, vissnad och skrynklig, tillhörande ärets stjelk, den andra livit,
fyllig och frisk, för nästa dr; ämne till en tredje kan iifven synas. Den friska användes på
apotek. lin art (0. maculata) kallas Jungfru Marie liand, sannolikt deraf att de båda rotknölarna
till formen hafva en viss likhet med händer. — TofTelbloinmans gula läppar likna en sko eller
toffel; växer bland småskog och luktar mycket väl. — Vaniljen, hemma i Amerika är en
rank-växt, hvars fingertjocka stjelk slingrar sig uppåt träden och med fina rötter fäster sig i deras
bark; den bekanta matkryddan fås af dess frö och fröskidor. — Passionsblomman är en
slingerväxt, vild i Brasilien; namnet har kommit deraf, att mnnknrne trott sig i blomman se
afbildninger af de instrument, hvarmed vår Frälsare blifvit pinad och dödad. — Missne växer i kärr;
blomkolfven ömsintes af ett bludartadt hölster, ofvanpå hvitt och på undra sidan grönt. Rötterna
inuehålla mycket stärkelse, hvarför af dem iifven kan bakas ett helsosamt bröd. — Bandtång
eller Sjögräs bildar olta riktiga ängar på botten långs hafsstränderna. De bandlika bladen, som
flyta på vattnet, kunna begagnns till stoppning i madrasser, taktäckning m. m.; askan deraf
ger Soda.

21:sta Klassen: Saillbyggare (Monoeoia) hvilka på samma stånd hafva
särskilda hanblommor och särskilda honblommor. Hit höra: Muskot-träd (Myristica)
Brödträd {Artocarpus), Andmat {Lemna), Majs (.Zea), Starr (Carex), Björk {Betula),
Al (Alnus), Buxbom (Buxus), Nässla (Urtica), Mullbärsträd {Morus), Ek och
Kork-träd (Quercus), Valnöt-träd {Juglans), Bok- och Kastanie-träd {Fagus), Avenbok
(Carpinus), Hassel {Corylus), Tall, (Iran, Lärkträd och Ceder {Pinus), Cypress
{Cupressus), Lackmus [Croton], Kautschuk (Siphmia), Ricin (Ricinus), Gurka, Melon
och Koloqvint (Cuoumis), Pumpa och Kalabass (Cacurbita), %Hundrofva (Bryonia)
m. il.’ Härtill komma åtskilliga slägten af Palmträden, och bland dessa Kokospalm
(Cocos nucifera), Ar ekapalm (Areea catechu), Kålpalm (A. oleracea), Sockerpalm
{.Arenga saccarifera), Oljpalm (lilais guineensis) och Växtclfcnben (Phylelephasj.

Muskot-trödet växer på Molnkkerna, särdeles på ön Banda. Frukten liknar Persikor, dess
yttre begagnas icke, det inre är en stenfrukt, hvars kärna utgör den krydda vi kalla Muskot;
inuti det hårda skalet ligger ett mjukt, som frånskiljes och användes nnder det något oegentliga
namnet Muskotblomma. —• Brödträdet har sitt namn deraf, att innanmätct i dess frukt liknar
inkråmet i hvetebullar, samt begagnas såsom bröd på Söderhafsöarne, der trädet växer men vår
säd för hettans skull ej trifves. — Andmat, med små runda, bladartade stammar, växer i våra
kärr och småsjöar och öfvertäcker stundom större vattenytor, samt ätes af sjöfoglar och
vattendjur; den är märkvärdig derfor, att rötterna aldrig äro fastade i jorden, utan hela växten flyter
fritt i vattnet. — Majs kallas äfven Turkiskt hvete, härstammar från Amerika och odlas i
mänga länder. Fröna likna ärter, som, raogua, till färgen äro gula, någon gång röda eller blå;
i ett cylinderformigt ax kan sitta flera hnndrade korn, och detta sädesslag är alltså mycket
gifvande. — Starr är benämning på flera arter gräslika växter, som dock gifva godt
boskapsfoder, om de afslås, innan de hinna mogna. — Björk (B. alba) är ett hos oss allmänt träd,
hvars produkter och nytta äro kända. Björklaken rinner från källossningen till löfvets
ut-sprickande, och näfvern aftages lättast strax efter midsommar. De olika slagen, såsom
Glasbjörk, Hängbjörk, Masurbjörk m. fl. äro endast af jordmån och andra omständigheter alstrade
varieteter af samma art. — Al (Alnus) är äfven väl bekant; med dess bark kan färgas bmnt
och svart, och veden motstår länge röta, hvarför den begagnas vid vattenbyggnader. — Buxbom
bildar hos oss blott små, alltid gröna buskar, som dock stundom bortfrysa; men i Österländerna
och södra Europa blir han större, med hårdt och godt virke. — Om Nässlor beredas på samma
sätt som lin och hampa, kan deraf fås lin ; s. k. Nätteldnk lär först vara väfd af sådant garn,
•och deraf fått namn. — Mullbärsträdets hemland är Kina; det gifves flera arter, af hvilka det
Hvita alba), det Röda (M. rubra) och det Svarta M. nigra) benämnes efter förgen på
deras mogna bär. De två förstnämndas blad äro bästa födan för silkesmaskar, hvarför de odlas,
äfven hos oss. — Ek (Q. robur) är vårt största träd, dess utseende och användbarhet äro
bekanta. Korkträdet (Q. subér) är en ek, som växer i södra Enropa; kork fås af dess tjocka
bark, som kan aftagas utan att trädet skadas, liksom hos oss björknäfver, och återväxer på
8 i 10 år. Af en annan ek (Q. nigra), hemma i Amerika, lemnar barken det gula färgämnet
Qvercitron. — Valnötträdet härstammar från Persien och finnes numera på flera ställen äfveu
i Sverige. — Bok är ett vackert träd, som nästan uppnår ekens storlek; i södra Sverige finuas
stora bokskogar, som af allmogen kallas Hult, i hvilka svin insläppas för att göda sig af de på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free