Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nemligen frukter, vid större äpplens storlek, till formen klotrunda och med hårdt skal, innanför
hvilket ligger en kärna, på ytan brun, men innti både till färg och hårdhet fullkomligt liknande
elfenben, och begagnas äfven såsom detta till svarfning af knappar, dosor med mera sådant.
22:dra Klassen: Tvåbyggare (Dioecia), k vilka på somliga växtstand lialva
endast hanblommor ock på andra endast konblommor. Sådana äro: Pil (Salix),
Mistel (Viscum), Pors (Myrica), Terpentin-träd (Pistacid), Spenat (Spinaoia),
Hampa (Cannabis), Humla (Humulus), Jams (Dioscorea), Asp (Populus),
Ringel-ört (Mercurialis), En (Jumperm), Idgran (Taxm), Dadelpalm (Phoenix dactylifera),
Sapupalm (Sagm rumphii), Rotting (Calamm rotang), Vaxpalm (Ceroxylon
andi-oola) m. fl.
Pil är ett ganska artrikt slägte, bekant för den lätthet med hvilken trädet kan planteras:
man behöfver blott nedsticka en frisk gren deraf med ena ändan i fuktig jord, så slär han ut
både rötter och qvistar. Bland arterna utmärka sig: Sälg (Salix caprea), som ofta växer pä
stenbnndna backar; dess klotrunda, hvita, på ytan silkeslika blomknoppar äro bland de första
tecken till återvaknadt växtlif, som på våren visa sig. De tlesta öfriga Pilarterna trifvas bäst i
våtakt ig jord; Silfverpil (S. alba), Skörpil (S. fragilis) m. fl. blifva, liksom sälgen, höga och
lummiga träd, tjenliga till alléer, hvaremot andra, såsom & repens och S. cinerea, som växa i
kärr och mossar och vanligen kallas Vide, endast bli buskar, som slingra siua länga grenar utåt
marken. Alla pilblommor behaga bina, och löfvet utgör ett godt foder, särdeles för får; veden
är tjenlig till korgflätning och hvarjehanda annat brnk, bark och blommor begagnas äfven i
medicinen. — Mistel är en alltid grön buske, som ej har egna rötter utan sitter på andra träd
och suger från dem sin näring; de hvita nästan genomskinliga bären, äfvensom heia växten,
innehåller ett klibbigt ämne, hvaraf göres fogellim. — Pors (Af. gale) växer vid insjöstränder, har
begagnats i stället för humle på dricka; om bären kokas fäs deraf ett grönt vax, som kan
användas till samma brnk som bivax, men sådant erhälles likväl mest af eu annan art (Af. cerifera),
som kallas Vaxbuske och är hemma i Nordamerika. — Terpentinträdet växer i norra Afrika och
södra Europa; af en art (/’. terebinthus) fås Cyprisk Terpentin, af en annan (!’. lentiscus)
Mastix-kåda, en tredje (/’. vera) har fruktkärnor som likna mandel. — Spenat härstammar från södra
Europa. — Ilampa (C. sativa) växer vild i Persien, men odlas i mänga länder dels för sina
tågor, dels för fröet; utdunstningen från färska växten är döfvande, och utaf en af dess arter
beredes i Österländerna ett medel som kallas Haschisch, hvars förtärande försätter meuniskan i
ett starkt rus. — Humles bruk till multdrycker iir bekant; nyttjas äfven på apotek, och af
ref-vorna kan erhållas tågor. — Jams är inhemsk i Ostindien och på Söderhafsöarna, har stora
rötter, som äro både födande och välsmakaudc. — Abp (/’. tremula) är ett hos oss välbekant
träd; till samma slägte hör Poppelu (P. pyramidulis). — Bingelurten växer hos oss, fastäu
sällsynt, i södra provinserna; blomman har inga kronblad, och hela örten är giftig. -— En är
allmänt bekant såsom en alltid grön buske, hvilken någon gång uppväxer till större träd. Baren
mogna först på andra året, af dessa kan ett godt dricka bryggus och en angenäm sirap kokas.
Sandruk är en kåda, som samlas af myror och ofta träffas i myrstackar. — Idgran är ett vackert
träd, hvars rödaktigt ådriga virke är hårdt och särdeles tjenligt till finare snickeri-arbeten; men
bären äro giftiga och trädets skugga och utduustning anses skudliga för helsan. — Dadelpalm
träffas i sundökuurnes oaser, der fä andra växter trifvas; dess frukt kallas Dadlar, som hufva
någon likhet med plommon och äro både välsmakliga och födande. — Sagupalmen är inhemsk
på Ostindiska öarne: dess stam eller kärna innehåller det ämne, hvaraf Sngugryn beredas. —
Spanskt Itör ur stammen och Botting grenarne af ett Pulmträd, hemma i Ostindien, hvilket
söker stöd mot andra träd för att kunna uppehålla sig, emedan dess längd kan uppgå till mer au
400 fot. Af en art (C. draco) kan erhållas det bekanta hurset Drakblod, lika väl som ur det i
6:te klassen omnämnda Drakblodsträdet. — Vaxpalmeu växer i Sydamerika; ur hela stammen
ut-svcttas ett ämne hvilket kan användas susom vax.
23:dje Klassen: Månggifte (Polygamia), hvilka hafva både onkönade och
tvåkönado blommor, såväl på samma som på olika stånd. Hit höra: Pisang (Musa),
Hvit Prustrot (Veratrum), Molla (Atriplex), Lönn (Acer), Akasia (Acacia),
Sensitiva (Mimosa), Ask (1‘raxinus), Ebenholts (Diospyros), Johmnisbröd (Ceratonia),
Fikonträd (Ficus) m. fl.
Pisang växer blott i de heta länderna, liknar eu palm med qvarterstjock stam och ända
till 20 fot9 höjd; frukteu ur välsmaklig och födande, samt begagnas som bröd; bladen äro ända
till 6 fot långa och B tum breda, liua och fasta, nyttjas till borddukar, taktäckning m. m.; af
bastet kunna tillverkas tåg och väfuader. Då frukteu mognut utdör stammen, men en ny
uppskjuter strax från samma rot, och blir färdig inom ett år. Elere arter linuas, uf hvilka eu
kallas Banatias (Af. sapientum) och en annan Adams- eller ParadisflkOn (.1/. /,aradisea). —
Hvit Prustrot växer pä höga berg, och hur summa egenskup som den svarta, omtalad i 13 kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
