Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra metaller har man sedan lång tid tillbaka tillverkat s. k. falskt gnid, hvarför regeringarna
redan tidigt varit betiinkta på att bestämma lagar och vilkor för guldets bearbetning och
försäljning. Den ännu hos oss gällande Kungl. Stadgan för Kontrollverket är daterad den 7
December 1752. K iligt denna stadga får hvarken Guld, Silfver eller Tenn i arbetadt skick för-
säljas utan att vara kontrolleradt, undantagande då en pjes är så liten att stämplarna derpå ej
få ram samt då guldet ej uppgår till en half dukat eller silfret till ett hälft lod.
Kontrollstämplarna för guld äro fem, ueml. 1) tre kronor, 2) guldsmedens namn, 3) stadens vapen,
4) årsbokstafven och 5) karathalten, som tecknas med lök. 20k o. s. v. Silfver får fyra stämplar,
som äro tre kronor, guldsmedens namn, stadsvapnct och årshokstnfven. Den senare utvisar
hvilket år stiimplingcn skett. Detla tecken började användas 1759, som utmärktes med A,
1760 med B o. s. v. Efter 24 år börjades med A2 för år 1783, samt sedermera på samma
sätt. med A3 för 1807, A4 för 1831, A5 för 1855, följaktligen DG för 1882. — Guld som icke
innehåller miust 18 karat får ej stämplnB; det som har 23 karat kallas Dukatguld. Guld om
22 karat har man kallat Kronould och det som blott har 18 karat Rlienskt guld. Vårt nya
guldmynt håller tint guld.
Silfver (Argmtum) är en likaledes allmänt känd livit metall, hvilken i
smidighet och användbarhet täflar med guldet. Äfven detta uppblandas med koppar,
för att bli hårdare, och värderingen sker efter silfverhalteu. Bergfint eller
fullkomligt rent kallas 16-lödigt; 15 delar silfver och en del koppar är 15-lödigt
o. s. v. Lägre än 13-lödigt får ej kontrolleras. Silfver finnes håde gediget och
i silfvermalm samt påträffas stundom i andra malmarter, såsom i kopparmalm och
blyglans, liikasto silfvergrufvorna ligga i södra Amerika, samt i Nevada i norra
Amerika, men sådana finnas äfven i Sibirien, Ungarn, Böhmen, Tyskland, Norge
och Sverige; Sala grufva i Yestmanlaud gaf år 1506 öfver 35,000 marker silfver,
men på senare tiden har der blott erhållits omkring 3,000 marker årligen.
Pä det lågsinnadc spekulanter ej skulle finna uträkning vid att till förarbetning nedsmälta
gångbart silfvermynt, liar blifvit bestämdt att detta skull liafva lägre halt än som erfordras för
arbetadt silfvers kontrollering ; myntsilfver är blott 12-lödigt.
Af svafvelångor blir silfver svart på ytan, och derför mörknar en silfversked om hon
kommer i beröring med lutfisk eller hårdkokta ägg, emedan sådan mat innehåller svafvel. —
Den i läkarekonsten mveket begagnade frätsteneu l^apis infemalis består af salpetersvrad
silfver-oxid, och beredes af silfver, hvilket äfven ur händelsen med det lätt exploderande s. k. Knallsilfret.
Platina, äfven kallad Hvitt Guld, är till fårgen något lik silfver, den tyngsta
af alla kända kroppar, låter arbeta sig och antar polityr, men kan icke smältas i
vanliga ugnar. Begagnas bland annat till kemiska smältdeglar; i Ryssland slogs
förr deraf mynt. Platina upptäcktes fårsta gången år 1736 i Sydamerika, och är
sedan funnen uti Vestindien samt i Uralbergen. Dess värde är nästan midt emellan
guld och silfver.
Oädla Metaller kallar man sådana, som väl låta arbeta och polera sig,
men icke äro beständiga, i eld antingen förflygtigas eller förändra sig, och i vatten
eller luft småningom förvittra och sönderfalla. Hit höra följande:
Jern (Ferrum). Detta är af alla metaller den för menniskan nyttigaste, och
förekommer också ymnigast, samt finnes snart sagdt på alla punkter af hela jorden;
träffas sällan gediget, utan merändels i malmer, vid hvilkas smältning först fås
s. k. Tackjem, hvilket sedan omarbetas till smidbart Stangjern och Stål. Svenska
jernet är bättre, än det som fås i något annat land, och årligen utföras betydande
mängder till andra länder.
Utseeude och brukbarhet hos jern och stål äro sa allmänt bekanta, att något ordande derom
här torde vara onödigt. De malmer, hvarur jern erhålles, brytas oftast ur berg i form af stenar,
af olika färger, bland hvilka en kallas Blodslensmalm eller Torrsten (Bämatit); äfven upphemtas
från bottnen af vissa sjöar och myrar jernmalm, hvilken liknar rödbrun jord eller sand och kallas
Sjömalm eller Myrmalm. Dessntom ingår jern såsom beståndsdel i ganska många saker, t. ex.
Rödkrita, Rödfärg, Berlinerblått, grön Vitriol, Hclsobrunns-vatten m. m.
Koppar (Cuprum) är en af de metaller som längst varit kända, ocli dess
första bruk förlorar sig i förliistoriens dunkel, hvartill orsaken sannolikt är, att
jemte det han finnes i malmer, träffas han äfven gedigen, och kunde således
tillgodogöras och bearbetas innan menniskor lärt att smälta metaller ur malmerna.
Ed. af kopparns förnämsta egenskaper är att vid smältning lätt låta blanda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
