Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med andra metaller; utom hvad förut är nämndt om guld och silfver, legeras
koppar äfven med flera andra, livaraf stundom olika ämnen uppstå: så är t. ex.
Messing en blandning af koppar och zink; Klockgods och Kanonmetall består af
koppar och tenn; Brons af koppar, tenn och zink; Nysilfver af koppar, zink och
nickel; genom olika tillblandningar vid beredningen uppstå ytterligare Pimbacl,
Tomback, Prinsmetall, Semilor m. fl. Koppar är näst jern den allmännast
begagnade metallen, och finnes äfven i många länder; den bästa kommer från Japan.
I Sverige tillverkas årligen omkring 32,000 centner koppar, men år 1650 gaf
Falu grufva ensamt öfver 20,000 skeppund (80,000 centner).
DS jern och koppar få vara i fuktig luft frätas de och förändras pä ytan; på jernet blir
ett rödaktigt öfverdrag, som kallas rost, men på koppar är detta grönt och benämnes erg, som
är ganska giftigt, hvilket äfven är förhållandet med de färger, i hvilka koppar ingår såsom en
beståndsdel, bland hvilka äro: Mineralblått, Bergblått, Spauskgröna, Berggrönt m. fl.
Tenn (Stannum) har till färgen någon likhet med silfver, är näst zink den
lättaste och näst qvicksilfver den lättsmältaste af våra helmetaller; förvandlas i
öppen eld till pulver (tennaska), men undergår föga förändring i vatten och luft.
och angripes icke af hvarken rost eller erg. Arbetas mest genom gjutning uti
smält tillstånd, men kan äfven hamras och valsas till tunna blad (foliant eller
stanniol) samt låter draga sig till tråd som blir så böjlig, att knutar derpå kunna
slås och åter upplösas. TJtom förut nämnda legeringar göres af tenn och vismut
en hvit men skör metall som kall as Tutanego; hvarjemte tenn äfven användes
vid färgning, målning, glasering m. m.; särdeles vigtigt är tennet genom sitt
användande till öfverdrag på andra metaller, hvilket vi kalla förtenning och
hvar-igenom dessa skyddas för rost och erg. Tenn träffas icke gediget i naturen, utan
alltid i malmer, och finnes endast i få länder, men der i stor myckenhet; inom
Sverige är tennmalm anträffad endast i form af små kom; i Cormvallis i England
ligga Europas rikaste tenngrufvor, der årligen tillverkas omkring 80,000 centner;
från Sachsen och Bölunen fas äfven tenn, men det bästa hitkommer från Malacka
och ön Banka.
Bly (Plumbum) har till utseendet någon likhet med tenn, men är mjukare,
till färgen mera blågrått, samt betydligt tyngre; förhåller sig i eld nästan som
tenn, men är mera flygtigt, förlorar i luft och vatten snart all glans samt blir
mörkt pä ytan; låter äfven utvalsa sig till tunna blad. Af tenngjutare
sammansmältes oftast tennet med någon del bly, och utom dess bekanta bruk till kulor
och hagel, vigtor, bläckhorn och vattenrännor m. m., boredes af bly hvarjehanda
annat, såsom Blyhvitt, Mönja, Silfverglitt, Blysocker, Blyättika m. m. Alla
preparater af bly, i synnerhet de lösliga, äro starkt giftiga. Bly finnes icke gediget
utan i malmer, särdeles en som benämnes blyglans, hvari oftast äfven finnes något
silfver; träffas företrädesvis i England, men äfven i Sverige och Tyskland.
Qvicksilfver (Hydrargyrum) är till färgen silfverhvit och glänsando, håller
sig i vanlig temperatur alltid flytande, men är likväl icke vått, låter med minsta
kraft dela sig i huru små delar som helst, och hvarje del håller sig klotformig;
har af donna orsak fordom räknats till halfmetallerna, men föres nu till de oädla,
emedan det vid 40 graders köld stelnar och kan hamras som tenn eller bly. Uti
elden blir det icke pulverformigt, som tenn och bly, utan förflygtigas vid stark
hetta (se sid. 195); uti luft och vatten är det oföränderligt. Orent och blandadt
med andra ämnen kan qvicksilfver renas dels med att pressas genom läder, dels
medelst tvättning i såplut eller ättika, samt dels medelst destillering. Utom till
barometrar och termometrar användes qvicksilfver äfvon dels i medicinen, dels
i flera slags fabriker, handtverkerier och andra näringar. Uti naturen träffas
qvicksilfver dels gediget, helst bland stenkols- och lerskifferlager, dels förenadt
med andra ämnen i form af malmer, bland hvilka Bergcinober, som utgöres af
qvicksilfver och svafvel, är den på metallen rikaste. Endast i några få länder
träffas qvicksilfver i den mängd, att dess samlande lönar sig; bland sådana äro
Peru och Mexiko, Kalifornien, Spanien, Portugal och Österrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
