- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
309

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för mycket rundade, så faller bilden framom näthinnan och förorsakar närsynthet. Båda dessa
fe) knnna afbjelpas med tjenligt slipade glasögon. Då kristall-linsen är fördunklad, så att han
ej genomsläpper Ijnsstrålarne, synes pupillen grå och ögat har den blindhet som kallas grå starr,
som ofta kan botas; har deremot nervhinnan förlorat förmågan af bildernas upptagande, liksom
om folieringen borttages på ett spegelglas, så kan ögat utifrån se klart och friskt ut, men
synförmågan är borta. Detta är svart starr, som sällan kan botas.

Näsan är ett af ben och brosk bildadt hvalf, som genom en skiljevägg är
deladt i två rum, dem vi kalla näsborrar, hvilka öppna sig ej allenast utåt utan
äfven nedåt svalget. Inuti näsan utbreda sig de från hjernan genom silbenet
ingående luktnerverna, men på det dessa, som äro mycket ömtåliga, ej skola för
starkt retas, utsilas slemaktiga vätskor genom små hål från ögonen och åtskilliga
andra ställen i hufvudet. Då luktnerverna retas uppkommer nysning, och om af
köld eller annan orsak slemafsöndringens jemna gång störes blir deraf stmfva.
"Utom såsom organ för lukten gör näsöppningen menniskan stort gagn vid andningen.

Tungan består af flera förenade muskler, har som man vet sin plats i munnen
och sitter der fästad dels vid tungbenet, dels vid halsen och svalget. På ytan
synes tungan liksom grynig af små vårtor, och uti .dessa sitta ändarna af
smaknerverna, gonom hvilka man erfar den känsla som kallas smak utaf hvad som
kommer i munnen. Jemte såsom verktyg för smaken är tungan nödig för att
vid tuggning vända maten, samt oumbärlig för att kunna tala.

Lukt och smak äro ganska nära förenade; om lukten vid stark snufva är störd, så är äfven
smaksiunet förslappadt, och sällan kan någonting förtäras som är motbjndande för lukten. Så
väl för att öka njutningen af de välsmakliga födoämnen vi förtära, som för att undvika intagande i
munnen af vämjeliga eller skadliga ämnen, har näsan fått sådan plats att hon lätt kan afgifva
sitt orndöme öfver hvad som är behagligt eller motbjudande.

Orat. Likasom hörseln är näst synen det vigtigaste sinnet, så är äfven örat
likt ögat af en konstigare sammansättning än de öfriga sinnesverktygen. Yttre
örat -eller . örmusslan består af brosk; från denna går en krokig afsmalnande
kanal kallad örgången in åt hufvudet, der han täppes med en tunn hinna som
man kallar trumhiimän: innanför denna är mettanörat och inre örat, som utgöras af
åtskilliga rum, såsom trumhålan, förgården och labyrinten, hvilken består af flera
små kanaler; äfven träffas här några’ små fina ben, bland hvilka tre af sina
förmer kallas hammaren, stadet och stigbygeln. Inre örats rum äro fylda med en
tunn vätska, uti hvilken de yttersta trådania af hörselnerven utbreda sig. Då uti
luften uppkomma dallringar, uppfångas dessa af örmusslan, intränga genom
örgången och stöta mot trumhinnan, hvilken meddelar dem åt inre örats delar och
sålunda blifva de genom hörselnerven transporterade till hjernan, medvetandets
säte, samt förnimmas som ljud. Prån trumhålan leder en trång gång till
munhålans bakgrund, och genom denna kan ljud äfven inkomma till hörselorganerna.

Ur vissa körtlar afsöndrar sig ett bittert ämne som mau kallar Oronvax, hvilket stannar
uti yttre örgången och dels gör denne glatt, dels hindrar dam och dylikt att intränga till den
ömtåliga trumhinnan. Samlas detta vax till den mängd, att röret tuppes så uppkommer
lom-hördhet, som kan hjelpas med örats rengöring; men skadas trumhinnnn, hvilket kan inträffa dels
i sjnkdomar, dels genom slag på örat, så uppkommer en döfhet, hvilken dock ofta åter kan botas.

Kroppens bål är till det inre delad i två större rum eller kaviteter, åtskilda
genom en hinna som kallas Mellangärdet och är fästad vid ryggen och refbenen.
Det öfra rummet kallas Bröstkaviteten, det undra Bukkaviteten, och uti båda hafva
för lifvet nödiga organer sin plats och verksamhet. Innan vi närmare redogöra
för dessa torde vara skäl att nämna några ord om den saft, hvaraf ej allenast lifvet
beror, utan äfven kroppens alla delar underhållas, nämligen blodet.

Blodet är som man vet en röd något tjock vätska; dess färg kommer af
röda kroppar som dock äro så små, att de ej synas utan starka förstoringsglas;
dessa kroppar, jemte ett trådigt ämne, ligga flytande i en gulaktig vätska, som
kallas serum, samt består af vatten och ägghvite. Då aftappadt blod kallnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free