Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JKuropu. Denna s. k. veridsdel är belägen i nordvestra delen af gamla
eller östra kontinenten; dess fastland sträcker sig mellan 36:te och. 71:sta grad.
nordlig bredd samt 8:de och 82:dra grad. ostlig längd; dess största bredd från
N. till S. är 525 och största längd från ö. till V. 750 mil; dess jordyta,
inbe-räknadt öarne, uppgår till omkring 180,000 qv. mil. Gränserna äro: i norr
Is-hafvet, i vester Atlantiska hafvet, i söder Medelhafvet och i öster Asien.
De betydligaste vikar och sund, som finnas på Europas kuster, äro: Svita
hafvet, en vik af Jsliafvet, som intränger i nordliga liyssland. Skagerack, en vik
af Nordsjön, som i sydostlig rigtning fortsätter under namnet Kattegatt och
genom tre sund, Öresund mellan Sverige och Seland, Stora Bält mellan Seland och
Eyen, samt Lilla Bält. mellan Fyen och Jutlaud, sammanhänger med Östersjön,
som skiljer Sverige frän Danmark, Tyskland, Kyssland och Finland, samt har tre
armar, kallade Bottniska viken, Finska viken och Liffländska eller Rig a-vi ken. Pos
de Calais är ett sund, äfven kändt under namnet Brittiska eller Engelska kanalen,
som skiljer England från Frankrike och gör Brittiska riket till en stor ö.
Irländska sjön är ett bredt sund, som skiljer England och Skottland från Irland;
dess sydliga del kallas S:t Georgs kanal. Franska bugten eller Biscayaviken är
belägen mellan Frankrike och Spanien; Atlantiska hafvet vester om Spanien kallas
Spanska sjön, som genom det 1 \ mil breda Gibraltar-sund sammanhänger med
Medelhafvet. Detta senares förnämsta delar äro Lian-viken vid Franska kusten,
Genuesiska bugten vid nordvestra Italienska kusten, Tyrrheniska hafvet mellan
Italien, Sardinien och Sicilien, som genom Messinska sundet sammanbindes med
Joniska hafvet, hvars nordliga fortsättning heter Adriatiska hafvet och den östliga
lepantoviken; Arkipelagen är en med öar uppfyld vik, vid hvars nordöstra ända
Dardanellernas sund leder in i Marmorasjön, som genom sundet Bosporen
sammanhänger med Svarta hafvet och Azowska sjön.
Öar, berg, insjöar, floder m. m. skola omnämnas vid ländernas beskrifning.’1
Hela Europa ligger i norra tempererade zonen; blott en liten del deraf går inom norra
polkretsen. Klimatet är så olika, att då i södra delen citron- och likonträd väia vilda, finnes i
dess nordligaste landskap knappast barrträd. Alla Enropeiska länders invånare hafva fasta
bostäder och åkerbrnk, och vetenskaper och konster stå här högre än i någon annan del af jorden
hvarför också Enropa anses såsom den förnämsta verldsdelen.
Anmärkn. Uti somliga språk hafva åtskilliga bokstäfver vid vissa sammansättningar ett
annat uttal, än det bos oss brukliga; sådana förekomma i synnerhet nti Engelskan. Närmaste
följden häraf är, att sådana ords ntsägande blir oriktigt, om det sker efter stafningen. Vid de i
det följande förekommande namn, som alltför mycket skilja sig i stafning och nttal, skola vi
inom parenteser anföra de vanligast brukliga uttalsljndfeo.
Europas landsträckningar indelas för närvarande (1882) uti 48 af livarandra
oberoende stater; af dessa bestå somliga af flera numera till ett förenade riken,
andra hafva hvar sina lagar och regeringar, men äro dock med hvarandra
förbundna. Af dessa stater äro 3 Kejsaredömen: Ryssland, Österrike och Tyskland. 1
Sultanat: Turkiet. 17 Konungariken: Sverige, Norge, Danmark, England fStor-
britannienj, Holland, Belgien, Portugal, Spanien, Italien, Grekland, Rumänien, Serbien,
Ungarn, IYeussen, Baiern, Sachsen och Wiirttemberg. 7 Kepubliker: Schweiz, liankrike,
Andorra och San Marino samt fria riksstäderna: Hamburg, Liibeck och Bremen.
6 Storhertigdömen: Baden, Mecklenburg-Schwerin, Hessen, OIdenburg, Sachsen- Weirnar
och Meck/enburg-Strelitz. 5 Hertigdömen: Braunschweig, Anhalt, Sachsen-Meiningen,
Sachsen-Koburg-Gotha och Sachsen-Altenbur g, samt 11 Furstendömen: Bulgarien,
Montenegro, Liechtenstein, Monaco, Waldeck, Lippe-Detmold, Schwarzburg-Rudolstadt.
Reuss-Gera, Schaumburg-Lippe, Reim-Greiz och Svhwarzburg-Sondershausen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
