Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kejsardömet Ryssland. Detta är till vidden det största rike, som nu
finnes ocli någonsin funnits på jorden, af hvars hela yta det upptager omkring
en sjettedel. Här tala vi endast om , den del deraf, som ligger i Europa, af
hvars fasta land det upptager ungefär hälften. Gränserna äro i norr Ishafvet
och Horge, i öster Asien och Kaspiska hafvet, i söder Kaukasien, Svarta hafvet
och Kumänien, i vester Rumänien, Österrike, Preussen, Östersjön samt Sverige och
Horge. Läget är mellan 43^ och 70 gr. H. lat., dess längd 460 och bredd 350
mil. Detta vidsträckta rike består nu, utom det egentliga Ryssland, af flera
andra dermed förenade länder, bland hvilka äro Konungariket Polen och
Storfur-stendömet Einland. Dess hufvuddelar äro, efter historisk indelning, fem,
nem-ligen: 1) Östcrsjö-provinserna, Finland, Ingermanland, Estland, Liffland och Kur-
land-, 2) Stora Ryssland, ett nästan oafbrutet slätt lågland, som sträcker sig från
Ishafvet till omkring 50 gr. H.lat.; dess södra del kallas Ukrajna (gränslandet)
eller Lilla Ryssland; 3) Vestra Ryssland, Polen, Litthauen, Wolhynien och
Podo-lien; 4) Södra Ryssland, Bessarabien, Pontiska steppen, Krim ocli Kaukasus; 5)
östra Ryssland, länderna Permien, Kasan och Astrachan.
Bet ofantliga slättlandet, som utgör Ryssland, är ej genom några naturliga gränser dcladt
i särskilda länder, utan dc9s indelning har blott historisk grund. Stor-Rysslaud med Ukrain är
dess ursprungliga stamland, rundtomkring hvilket ligga de sedan inkräktade länderna. Den
nord-jligare delen uf Stor-Ryssland beboddes fordom af 9jclfständiga Finska folk; af östersjöländerna
äro Finland, Ingermanland, Estland och Liffland eröfrade från Sverige, och Knrland jemte det
öfriga s. k. Vest-Ryssland från Polen; Syd-Ryssland är intaget dels från Turkiet, dels från
Tatarer och Kosacker; Astrachan och Kasan voro fordom två Tatariska riken.
Berg finnas i Ryssland jemförelsevis få; de märkvärdigaste äro Ur albergen,
en kedja, som i norr kallas Werchoturiska bergen och från Ishafvet till Uralfloden
utgör gränsen mellan Europa och Asien; Kaukasiska bergskedjan åtskiljer Europa
och Asien mellan Svarta och Kaspiska hafven; Valdaj höjden eller Älauniska
landthöjden ligger nästan midt i riket och åtskiljer flodernas lopp.
Floder finnas i stor mängd; de ansenligaste äro: Ural eller Jaik, gränsflod
mot Asien, omkring 190 mil lång, utfaller i Kaspiska hafvet; Volga, den största
flod i Europa, 460 mil lång, upptager en mängd bifloder, bland hvilka äro Oka
och Kama, samt utfaller i Kaspiska hafvet; Don, 195 mil lång, utfaller i
Asov-ska sjön; Dniepr, 240 mil lång, utfaller i Svarta hafvet; Dniestr, 110 mil lång,
utfaller i Svarta hafvet; Dyna, 140 mil lång, utfaller i Liffländska viken; Dvina,
160 mil lång, utfaller i Hvita hafvet ; Njeva, 6 mil lång, utfaller i Finska viken.
Insjöar finnas så många, att deras yta anses upptaga lika stor vidd som hela
Svea rike. Till Rysslands insjöar räknas Kaspiska hafvet, som är den största
insjö på jorden och till en del utgör gränsen mellan Europa och Asien. Bland
de märkligaste af öfriga sådana vattensamlingar nämnas här: Saima, Ladoga,
Onega och limen, som alla afflyta genom Hjeva; Pejpus och Päijäne, äfven med
utlopp i Finska viken, samt Bjelo Osero, med utlopp genom Volga.
I följd af Rysslands i allmänhet flacka läge linnas inga betydligare vattenfall, utan floder
och strömmar äro till det mesta segelbara samt numera förenade genom kanaler, så att
vattenvägar finna9 genom hela riket, från det ena hafvet till det andra.
Ryska monarkien är bebodd af omkring 30 särskilda nationer, bland hvilka talas minst
100 olika språk. De märkligaste af dessa äro: Slavoner, som utgöras af Ryssar, största antalet
i inre Ryssland, Polackar och Letter i vestra samt Kosacker, en krigisk ryttarestam, uti en del
af södra Ryssland; Finnar, i Finland samt norra och östra Ryssland; Tatarer, på Krim och öster
om Volga; Germaner, Svenskar och Tyskar, i Östersjöländerna; Kaukasier, vid Kaukasus, samt
Judar och Zigenare, i alla länder, dock mest i de fordom Polska provinserna.
Regeringssättet är oinskränkt monarkiskt; Kejsaren kallar sig »alla ryssars sjelfherskare».
och råder öfver undersåtarnas egendom, frihet och lif. Finland, Liffland, Estland, Knrland,
Polen och Kosackerna hafva dock vissa privilegier. Kejsaren biträdes i regeringen af ett antal
adelsmän, som kallas Kejserliga Senaten. Landet indelas i Guvernementer, hvartdera benämndt
efter sin hnfvndstad, och den der Tesiderande Guvernören är regeringens ombud, som det åligger
tillse att alla påbud uppfyllas. Något fritt bondestånd fanns ej förr, utan landets invånare
bestod uti godsegare och lifegna, ett slags slafvar, hvilka likväl ej lik dessa fick säljas eller köpas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
