Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kepubliken Frankrike. Detta rike har på olika tider kallats kejsaredöme,
konungarike eller republik, gränsar i norr till Engelska kanalen och Belgien, i
öster till Tyskland, Schweiz och Italien, i söder till Medelhafvet och Spanien, i rester
till Atlantiska hafret. Vidden upptages till 9,600 qv. mil, med 37 mill. inbyggare.
Yestra Frankrike är lågland, äfrensom några iiodtrakter, men i Ö. och S. samt
vid Belgiska gränsen är landet högländt och bergigt. De högsta bérgen ligga vid
gränserna; Pyreneema mot Spanien, Hafsalperna mot Italien, Jura mot Schweiz,
Vogesema mot Tyskland och Ardennema mot Belgien.
Floder. De förnämsta, utom Bhens bifloder, Maas och Sambre (Sangbr),
äro: 1) Seine, som är 90 mil lång, och upptager till höger Aube, Maine och (Hse,
till venster Yonne och Kure, samt utfaller i Kanalen; 2) Loire, 130 mil lång,
upptager till venster Allier, Cher och Vienne, till höger Sarthe och Mayenne,
utfaller i Atlantiska hafvet; 3) Garonne, 86 mil lång, upptager Tam, Lot och
Dordogne, kallas derefter Gironde och utfaller i Franska bugten; 4) Rhone, 108 mil lång,
kommer från Schweiz, upptager Saöne, lsere och Durance samt utfaller i Medelhafvet.
Provinser. I afseende på inre styrelsen indelas landet numera i 86 så
kallade Departement; den gamla indelningen i provinser är likväl lättfattligare,
hvarför denna här följes, med sammanförande af de små nära hvarandra
belägna. Dessa bli då: 1) He de France: städer: Pari*, med 2 millioner inv.,
vid Seinefloden, 23 mil från dess utlopp, rikets hufvudstad, näst London den
största i Europa. Egentliga staden, omgifves af boulevarderna, förut vallar,
nu praktfullt bebyggda, breda vägar och alléer. Tre öar i Seinen bilda la Cite’
den äldsta och egentliga staden, med den herrliga domkyrkan Xotre Dame. På
venstra stranden ligga universitetet, Pantheon, Jardin des Plantes, Palais
Louxem-bourg, Marsfältet och förstaden S:t Germain. På högra stranden, den vackraste
stadsdelen omkring Louvren, Tuilerierna, Palais Koyal och Elyseiska fälten.
Utanför boulevarderna ligga förstäderna, liv ars antal och storlek ständigt växa.
Paris eger en mängd läroanstalter, muséer och konstsamlingar, praktfulla byggnader,
och promenader m. m. Versailles, 50,000, med ett stort slott, nu inredt till
museum; Fontainebleau, 10,000, med slott och jagtpark. 2) Piear die, Artois, llandern,
rikets nordligaste landskap; städer: Dunquerque (bpnfcrf), 35,000; Calais, (fdlät)),
13.000, öfverfartsort till England; Lille eller Ryssel, 163,000, befäst; Va/enciennes,
26.000, befäst; Boulogne, 40,000, badort; Amiens, 67,000; Roubaix, 84,000, fabriks-
stud. 3) Normandie, vid kanalen och Seinens utlopp; städer: Roxen, 105,000,
på visst sätt hamn åt Paris; Havre (Havre de Grace), 92,000; Cherbourg, 37,000,
stor örlogshamn. 4) Bretagne, en utskjutande udde mellan kanalen och
Biscaya-viken; städer: Brest, 67,000, rikets största örlogshamn; Rennes, 57,000; Nantes,
122,000; Lorient, 35,000. 5) Maine, Anjou, Touraine; städer: Angers, 57,000;
Tours, 48,000. 6) Poitou, hvars vestra del heter Vendée, Angoumoi*, Annis,
Saintom/e.; städer: Poitiers, 33,000; Ta Rochel/e, 19,000, befäst sjöstad och
Roche-fort, örlogshamn, 27,000. 7) Limousin, La Marche, Auvergne; städer: Clermont,
42,000; Limoges, 59,000. 8) Berry, Bourbonnais, Nivemais; städer: Bourges,
30,000; Nevers, 20,000, Mbulins 20,000. 9) Orleannai*; städer: Orleans, 52,000;
B lois och Chartres, hvardera 20,000. 10) Champagne, växtort för champagne-vin;
städer: Reims (tättgé), 81,000, fordom konungarnas kröningsstad; Troyes (ttOfl),
41,000; Chalons sur Mar ne, 20,000. 11) Lorraine (Lothringen); stad: Nancy,
66.000, 12) Bourgogne (Burgund); stad: Dijon, 48,000. 13) Franche-Comte (öfra
Burgund); stad: Besancon, 54,000. 14) Dauphine och Lyonnais; städer: Grenoble,
45.000, befäst, har stora liandskfabriker; / ienne, 27,000; Lyon, 350,000, stora
sidenfabriker; S:t Etienne, 126,000. 15) Provence, vid Medelhafvet; städer:
Marseille, 320,000; Toulon, 70,000, stor örlogshamn; Avignon, 38,000, en tid
påfvesäte; Aix, 29,000. Orange (Oranien) kallades fordom ett här beläget
fursten-döme, tillhörigt konungens af Nederländerna förfäder. 16) iMnguedoc med Roussillon,
vid Medelhafvet; städer: Toulouse, 132,000; Montpellier, 55,000, universitet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
