Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neapolitanska jordens naturligt rika bördighet ökas af den underjordiska eld, som stundom
ger sig lhft genom Vesuvins; också frodas här de härligaste sydfrukter och de eldigaste viner,
bland hvilka »Lacrymse Christi» väser i vulkanens grannskap. Snö faller nästan aldrig, endast
en kort regnvinter kommer årligen, och marken är alltid grön, men landet härjas tidtals dels
af jordbäfningar, dels af §irocko-vinden (sid. 190). Näringsflit och handel äro ringa, på vägar
och kanaler är stor brist. Sicilien är numera i hög grad vanhäfdadt, men dock ett af de
bördigaste länder i verlden; kallades fordom »Roms kornbod ), men är nu bebodt af en fattig och
oknnnig befolkning, har inga fabriker och ej en gång hjelpliga farvägar. Utförsvaror äro säd,
vin, frukter och svafvel. _______________
Balkall-Halföll, innefattar Grekland, Omaniska riket eller Turkiet, Rumänien,
Serbien och Montemgro och kallas i allmänhet för Turkisk-Grekiska halfön, som i
V. och SV. omgifves af Adriatiska och Joniska hafven. i S. af iledelhafvet, i O.
och SO. af Arkipelagen, Hellesponten. Marmorahafvet, Bosporen och Svarta hafvet.
Konungariket Grekland. Detta rike sammanhänger endast i norr med det
på fastlandet liggande Turkiet, och omgifves på de öfriga sidorna af Medelbafvet
och dess delar, Arkipelagen i öster och Joniska hafvet i vester. Sammanräkuadt
uppgår landet till 1,000 qv. mil, och har omkring 1,500,000 inbyggare. Landet
är bergigt, men några särdeles höga toppar finnas ej; från forntiden bekanta berg
äro Parnassos, 8,068 fot högt; Oeta, 8,061 f.: Kiona, det högsta, 8,239 f.; Tajgetus
(nu Uaina), 7,452 f.; Helikon, 5,738 f. En del dalar kallas ”kittel-dalar”, emedan
de äro alldeles instängda af berg; sådana äro Bæotien och Arkadien. De fordom
beprisade floderna, såsom Cephissus, Aspropotamus, Alpheus och Eurotas äro nu
obetydliga och de flesta uttorka om sommaren. De många hafsvikar, som inskära i
landet, göra att detta, i förhållande till sin storlek, eger ganska vidsträckta kuster.
Det i gamla historien så ryktbara Grekland, äfven kalladt JUUas, kan med skäl anses såsom
Europeiska bildningens vagga, emedan konster och vetenskaper der redan tidigt uppstego till en
förvånande höjd. Genom inre orolighet försvagadt, blef landet dock sedan undertryckt; först
införlifvades det, år 338 f. Kr., med det norr derom liggande Macedoniska riket, blef sedan,
jemte detta, år 168 f. Kr., förenadt med den då mäktiga Romerska staten. När denna fullkomligt
sönderföll vid Konstantinopels intagande af Turkarne år 1453, kom Grekland snart under Turkiets
öfverherrskap; allt detta kommer närmare att omtalas längre fram, under historien. Fullkomligt
underkufvadt har detta land likväl aldrig varit; den gamla frihetsandau och minnet af fädernas
bedrifter har alltjemt fortlefvat hos folket, som efter att flere gånger hafva förgäfves sökt befria
sig från beroendet af Turknrne, slutligen 1821 och följaude åren härnti lyckades, men blef dervid
så medtaget, att det äunu ej förmått riktigt hemla sig derefter. För närvarande stå så väl
industri som vetenskaper på en låg punkt; men jordens rika växtlighet ger härnti någon ersättning,
och genom eftersökta naturprodukters utbyte mot konstfliteus alster frän andra länder är handeln
tämligen liflig.
Nuvarande Grekland omfattar: 1) Livadien, äfven Humelia eller Hellas,
på fastlandet; städer: Athen (Athina), 45,00’». hufvudstad, universitet, många ruiner
efter forntida praktbyggnader; Tliebt (Thiva), 5,000; livadia, 5,000; Mesolongi,
6.000, fästning; Lepanto (Xaupactus), 3,000. 2) Moréa eller Peloponnesits, en
halfö, som blott med ett smalt näs sammanhänger med Livadien; städer: Korinth,
4.000, befäst; Nauplia. 4,000, befäst; Argos, 2.000; Påträs, 17,000; Tripolisza,
7,000; Havar ino, mindre sjöstad, med fästning och stor hamn; Modon och Koron,
småstäder. 3) Ön Negroponte (Euboea), med staden Chalcis (Evribos), 10,000;
hela ön räknar omkring 70,000 inb.; 4) CyMaderna, en talrik ögrupp i Ægeiska
hafvet, af hvilka här nämnas: Skyros, Andros. Tinos, Delos, fordom helig, nu
obebodd; Paros, känd för sin hvita marmor; Milo (Melos), vulkanisk; Syra med staden
Hermupolis. 21,000; Naxos, Mykonos, Santorini (Thira) m. fl. 5) Joniska öarna.
Sju större jemte flera smärre öar i Medelhafvet, vid Greklands vestra kust,
tillsammans 52 qv. mil, med 230,000 inb. De större öamas namn äro: Korfu
(fordom Korkyra), med staden Korfu, 16,000, fordom republikens hufvudstad;
Paxo (£ Paxos); Santa Maura (f. Leukadia); Tiaki (f. Ithaka); Kefalonia,
vulkanisk; Zante (f. Zacynthus), med staden Xante, 18,000; Cerigo (f. Cythere); den
senare ligger vid Greklands södra kust.
Dessa öar äro bergiga, men fruktbara och väl odlade, samt frambringa vin, russin och
isynnerhet korinther. Invånarne äro Greker och Italienare, med österländska seder och bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
