Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mil; dess yta beräknas till 813,000 q v. mil, hvaraf största delen ligger inom
norra tempererade zonen, men en tämligen bred landremsa i norr går inom
polkretsen, således in i kalla zonen, hvaremot betydliga landsträckor i söder ligga
S. om vändkretsen, alltså i heta zonen. Gränser äro: i norr Tshafvet, i öster
Stora Oceanen, i söder indiska hafvet, i vester Afrika, Medelhafvet och Europa.
])e märkligaste hafsvikar och sund, som finnas på Asiens vidsträckta kuster,
äro: Betings Sund, som skiljer Asien från Amerika, och genom hvilket Ishafvet
sammanhänger med Stora Oceanen; Okotska Hafvet, som intränger mellan Sibirien,
Kamtsjatka och ön Sakhalin; Japanska Hafvet, mellan Japanska öarna, halfön Korea
och Mandsjuriet; Kinesiska Hafvet, mellan Kina, Korea, Filippinska öarna, Borneo
och Indien, bildar vid Kina Gula Hafvet och vid Indien Tonking- och Siamvikame;
Bengaliska Viken mellan de båda Indiska hallöarna; Persiska viken, mellan Persien
och Arabien; Arabiska Viken eller ltöda Hafvet, mellan Arabien och Afrika, hvars
inlopp kallas Bab-el-Mandeb (dödsporten). Hit höra äfven Dardanellernas Sund,
Marnwrasjön, Bosporen och Svarta hafvet, hvilka skilja Europa från Asien.
Asien har ej allenast den största landyta, utan derjemte inom sina gränser de största insjöar,
de högsta berg, de vidsträcktaste högländer och de djupaste lågländer; i nästan alla afseenden kan
denna verldsdel betraktas såsom mensklighetens vagga; härifrån hafva, så vidt man känner, alla de
menniskostammar utgått, som befolkat jordens öfriga länder ; här hafva alla bekanta religioner först
uppstått, ej allenast de hedniska, utan äfven dc Judiska, Kristna och Mohammedanska; här voro
slöjdskicklighet, konster och vetenskaper uppdrifna till en förvånande höjd, medan andra länder ännu
beboddes af endast vildar. Numera är förhållandet omvändt, och på intet ställe kan befolkningen
komma i jemförelse med Europcerna. En stor del af landet bebos af vildar eller kringflyttande
nomader; der stater äro bildade, har föga nfseende blifvit fäst på folkets frihet och utveckling, utan
styrelsen är despotisk och godtycklig. Ehuru hela verldsdelen lyder nnder civiliserade nationer,
råder likväl barbariet i all sin vederstygglighet. Furstarne och de förnäma lefva i bländande
öfver-flöd och sjelfsvåld, men arbetaren i den yttersta uselhet; folket har inga politiska, knappt
ekonomiska rättigheter. Slafveri linnes i de flesta stater, särdeles i dc mohammedanska, emedan Koran
tillåter, ja nästan påbjuder det. Som inga vattenkommunikationer finnas i landets inre, verkställas
alla handelsresor i så kallade Karavaner, hvarmed förstås större samlingar, må hända af tnsentals
.personer och lastdjur, som till gemensam säkerhet i ett sällskap företaga färden.
Mellersta och östligare delen af Asiens ofantliga landsträcka höjer sig och
bildar de ansenligaste högslätter på jorden, i medeltal 6 å 8 tusen fot öfver
liafvet, och kallas häraf Hög-Asien. Uti vestra delen af mellersta Asien finnas väl
låglända trakter, som på sina ställen ligga till och med lägre än hafsytan; men
dessa äro mot det hela endast obetydligt vidsträckta försänkningar. Naturen har
alltså indelat denna verldsdels fasta land i 3 delar, nemligen Södra Asien, hvars
förnämsta landskap äro: Asiatiska Turkiet, Arabien, Persien, Ostindien och Kina,
som alla gränsa till haf, men likväl till en del utgöra högländer; Hög-Asien,
som innehåller länderna Kaukasien, Turan, Dsungariet, Tatariet, Tibet, Mongoliet,
Mandsjuriet och Korea; samt Norra Asien, hvilket utgöres af Sibirien, som
upptager fullt en tredjedel af hela fastlandet.
Berg. Utom de förut (sid. 319) omnämnda Ural- och Kaukasiska bergen,
äro de märkvärdigaste: Sibiriska bergskedjan, som skiljer Sibirien från Hög-Asien,
börjar i landet Turan och sträcker sig under åtskilliga namn och många
förgreningar ända till Stora Oceanen, hvarest en gren slutar vid Okotska hafvet, en
annan fortsätter i nordostlig riktning till Ostkap vid Berings sund; Södra
bergraden, som i söder och öster innesluter Hög-Asien, består af 3 till 6 jemnsides
fortlöpande bergsryggar, hvilka tillsammans intaga en bredd af 40 till 50 mil
och fylla en rymd, så stor som hela Skandinavien. l)en högsta af dessa är
Hi-nia/aja (snöns säte), ett namn, som stundom tilldelas hela denna bergsamling, och
här förekomma de högsta bergstoppar på jorden, Mount Everest m. fl. (se sid. 168).
På många ställen bilda bergen inom Asien vidsträckta alpländer; somliga sänka sig
trappformigt; andra långsluttande, och härigenom bildas stora högländer äfven utom
det egentliga Hög-Asien. De namnkunnigaste bergen, som dels åtskilja länderna, dels
befinna sig inom desamma, skola vi i det följande på hvar sina ställen omnämna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
