Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Assyrien, som nu kallas Kurdistan, landet öster om Tigris och söder om
Armenien, ligger till en del i nuvarande Persien; stad: Djarbekr, 40,000.
Till Turkiska riket höra äfven de i Medelhafvet utanför Mindre Asiens
kliat liggande öama: Rhodos, med staden Rhodos, 10,000; Patmos, der Johannes
skref sin uppenbarelse; Samos, en vasallstat, som har egen furste och betalar
tribut till Turkiet; Nikaria, Skio, Mitylene, Tenedos m. fl. tillsammans kallade
Sporadiska Öame.
Dessa länder, som för oss ega sS mänga minnen, voro i forntiden de mest blomstrande pä
jorden, ej allenast i slöjd och industri, utan äfven i konster och vetenskaper, och ännu äro de
bland de af naturen rikast begåfvade, som finnas; men okunnighet, vantro och tyranni hafva
numera förstört och förtrampat bäde konstfiit och bildning. Allting är i förfall: skogarne ruttna
ned, liamnarne igengrundas, fruktbara fält äro förvandlade till öknar, husen äro eländiga, städerna
tränga och smutsiga, forntida konstverk vanvårdade, och aldrig varseblifves ett sleg framåt till
något bättre. — Dessa länders sammanlagda areal uppgår till 35,000 qv. mil, och inbyggarnes
antal är 13 å 14 millioner af olika folkstammar: Turkarne eller Osmanerna utgöra omkring 4
millioner, dernäst komma Greker, Araber, Armenier, Turkmener och Kurder, hvardera öfver 1
million, dessutom flera fåtaligare stammar. Greker och Armenier bilda hvardera sin kyrka i den
Österländska kristenheten, de öfriga äro Mohammedaner, utom Jndarne och de på Libanon boende
Druserna, hvilka hafva en religion, sammansatt af kristna, mohammedanska och judiska lärosatser,
men ej öfverensstämmande med någondefa.
Arabien. Detta vidsträckta land är en halfö, som bildas pä vestra sidan af
Ilöda hafvet och på den östra af Persiska viken, gränsar sydligt till Indiska
hafvet och sammanhänger nordligt med Turkiska länderna samt vid Medelhafvets
sydligaste hörn med Afrika (näset vid Sus). Det inre af landet ligger högt,
meri är för öfrigt nästan okändt; här finnas trakter, der på många år ingen
regndroppe faller. I kustländerna finnas stora sandfält, åsar och bergöknar, men
äfven bördiga sträckor med rik växtlighet. Röda hafvet eller, som det äfven
kallas, Arabiska viken delar sig vid sin norra ända gaffelformigt i två vikar, af
hvilka den vestra sträcker sig till staden Sues, den östra till staden Akaba; på
den mellan dessa vikar varande landtungan ligger berget Sinai. Man har kallat
kusten vid Röda hafvet Petraiska (orätt Steniga) Arabien, nordöstra delen Öde
Arabien och trakten vid Indiska hafvet Lyckliga eller Rika Arabien; men denna
indelning är der i landet okänd. Xu kallas Röda hafvets kustland i norra delen
Hidjas, i södra Jemen; kustlandet vid Indiska hafvet heter i vestra delen
Sadra-maut, i mellersta Mahrah och i östra Gharah; de vid Persiska viken liggande
kustländerna kallas i söder Oman, norr derom Laohsa; det inre, mindre kända,
landet benämnes Nedjid, Uti kustländerna, särdeles vid Röda och Indiska
haf-ven, finnas många städer, bland hvilka de namnkunnigaste äro: Medina, 16,000,
med Mohammeds graf; Meoka, 50,000, Mohammeds födelseort; Djidda, 20,000,
Meckas hamnstad vid Röda hafvet. Dessa städer ligga i Hidjas, och anses af
alla Islams bekännare såsom heliga orter, dit hvarje rättrogen bör vallfärda
minst en gång i sitt lif. Mocka, 5,500, bekant för sin handel med kaffe, det
bästa på jorden; Adén, 25,000, fordom blomstrande, pu mindre, tillhörig
England; dessa äro belägna i landskapet Jemen. Uti Oman ligger staden Maskat,
20,000. Utanför Laohsa, i Persiska viken, ligga de för sitt rika perlfiske
berömda Baharein-öarna.
Arabiens yta uppgifves till 45,000 q v. mil, med 5 mill. inb.; dessa delas uti Beduiner,
herdestammar, Fellahs, åkerbrukare, och Ifadsi, stadsinvånare. Uti Jemen fiunas de flesta åkerbrukare,
som lefva af jordbruk och kaffeodling; andra orter bebos mest af Beduiner, som bo i tält och flytta
omkring med sina kameler och får samt äfven idka röfveri. Af dessn länders naturprodukter äro
kaffe och hästar ansedda såsom dc bästa i verlden. Fabriker finnas inga; men liflig handel idkas.
Religionen är den Mohnmmedanska, af hvilken en särskild sekt utgöres af dc i inre landet boende
Vahabiterna. Araberna äro ett modigt och tappert folk, till kroppsbyggnad resligt och vackert,
med liflig fantasi. Till styrelsen är landet delndt i mänga smärre stater, hvardera med sin höfding,
kallad Imam, Sjejk eller Emir, oberoende af de öfriga. Den mäktigaste är Imamen af Maskat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
