Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Central-Afrika, omfattar ett större områdo i det inre af Afrika, från
Sudan ned till Kaplandet, hvaraf on del trakter, isynnerhet de omkring eqvatorn
äro alldeles okända och de sydligare belägna högst ofullkomligt. Norr ut bo
negerfolk och sydligare ligga TJlundariket, Marotseriket m. fl. större riken; längst
söderut bo Kaffrer.
Öariia omkring Afrika. I Atlantiska hafvet; a) Canariska öar na, utanför
Marocko, 7 störie och 5 mindre Öar, 130 qv. mil med 280,000 inv.; alla dessa
öar äro vulkaniska med ständigt grönskande mark, der vin och sydfrukter odlas.
Kallades fordomdags Hesperiderna eller de lyckliga öarna. De lyda under Spanien
ooh de förnämsta äro Ferro, hvaröfver första meridianen drages, och Teneriffa, med
den 11,400 fot höga, rykande vulkanen Pico de Teyde. b) Madeira, 120,000
inv. Portugisisk koloni, med staden 1’unchal. 18,000. c) Gröna Uddens (Gap
Verdis) öar, upptäckta år 1422, hvaraf hufyudön S. Jago. Tillhöra Portugal och
bebos af Portugisiska mulatter. I Ætiopiska hafvet: a) Guinea-öarna i
Guinea-viken, fruktbara och bebodda af Negrer. Fernam Po tillhör Spanien och S.
Thomas Portugal. b) Ascension, en utbränd vulkan, med god hamn, tillhör
England. o) Sd Helena, bekant sedan Napoleon I, som der hölls fången till sin död,
den 5 maj 1821; tillhör äfven England. I Indiska Oceanen: a) Madagaskar,
omkring 11,000 qv. mil med 3 mill. inv., en af de största öar på jorden; hettan
är måttlig och produktionen ofantligt rik. Tananarivo, 80,000 hufvudstad, belägen
midt i landet, b) Maskarenerna, bergiga och skogiga öar, omgifna af korallref,
fruktbara på socker, bomull och indigo. De förnämsta äro: Réunion eller Bourbon,
200.000 inv., med staden S. Benis, fransk och Mauritius eller Isle de trance,
300.000 inv. med staden Port Louis, engelsk, c) Komorerna, äro yppigt
fruktbara och bebodda af blandadt folk; den största: Mayotte, är fransk, d) Seychellerna,
några små, tillhörande England och. e) Sokotöra beherskas af en arabisk sjeik under
engelskt skydd.
Invånarna på Madagaskar kallas Madegasser, af Malajiska racen, således bruna, men icke
negerartade. De hafva en viss kultur, men äro tröga, ntan ens begrepp om handel och sjöfart;
Europeiska kolonier hafva här alltid misslyckats; Frankrikes sista koloni förstördes 1855.
Religionen är Fetisch-dyrkan; kristendomen har varit spridd, men är nn åter i det närmaste ntrotad.
Amerika. I längd från norr till söder är denna den vidsträcktaste af
jordens kontinenter, emedan fasta landet räcker från 72° N. till 56° S. lat.,
således 128 grader eller 1,920 mil och genomgår fyra jordbälten; öarna gå
betydligt längre i N. och S. Areal-innehållet beräknas till 750,000 qv. mil,
alltså något mindre än Asien. Gränserna äro i norr Ishafvet, i öster Atlantiska
Oceanen och i vester Stora Oceanen. Eolkmängden beräknas till mer än 95 mill.
Betraktas Amerikas fastland, så ser det nt, som hade Atlantiska Hafvet med våld velat
förena sig med Stora Oceanen och till den ändan ungefär på midten sönderbrutit landet, hvaraf
spillror ännn ligga qvar i en mängd större och mindre öar; försöket har likväl icke fnllkomligt
lyckats, ntan eu på ett ställe mycket smal laudsträcka åtskiljer ännn de bägge hafvcn. Påtagligt
är emellertid, att vulkaniska utbrott i forntiden förorsakat detta ntseende.
Amerika liknar i det fall Enropa, att stora hafsvikar på många ställen tränga djupt in i
landet, äfvensom att flera segelbara floder flnnas; härigenom hafva landets inre delar så väl
kunnat närmare undersökas, som ock dess produkter tillgodogöras. Sedan de obildade
urinbyggarna blifvit undanträngda och Europeer intagit deras länder, hafva industri och konst här stigit
till sådan höjd, att de täfla med, i många fall öfverträffa Europa.
Bland de många inskärningar, som hafvet gör i Amerikanska landet, är en
mycket stor norr om eqvatorn, hvilken delar kontinenten i tvänne halfvor, kallade
Norra och Södra Amerika: dessa sammanhänga likväl genom en landsträcka, som
på smalaste stället är 6 mil bred och här kallas Panama-näset.
Hafsvikar, Sund. Längst i norr intränger hafvet på många ställen; de
största sålunda bildade sund och vikar äro, i Atlantiska Hafvet: B avis sund,
inloppet till Bafjins vik, som går vester om Grönland och genom Barrows sund är
förenad med norra Ishafvet; Hudsons vik, mellan Labrador och Nya Wales, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
