Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring sjön Nicaragua; stad: Leon, nu nästan i ruiner. 6. Republiken Costa
Rica, 185,000 inb.
Vestindien. Med detta land utmärkas en mängd större och mindre öar,
som dels enstaka, dels i grupper eller ordnade kedjor befinna sig på den plats
af nya veriden, der hafvet synes hafva sönderbrutit landet, d. v. s. mellan norra
och södra Amerika. En af dessa, Haiti, är sjelfständig, alla de öfriga tillhöra
Europeiska nationer. De indelas på följande sätt:
1. Bahama-öarna, sydost om Floridas östra kust, äro till antalet omkring
500 stycken, med 40,000 inb., tillhörande England. Bland dessa öar är
Guana-hani eller San Salvador, der Columbus först landade den 12 Okt. 1492. De flesta
af dessa öar äro endast kala och ofruktbara kalk- eller korallklippor.
2. Stora Antillerna, söder om Bahamaöarna; den största af dessa är Cuba,
spansk, 1970 qv. mil, med 1,500,000 inb., hvaraf nära hälften slafvar; bergig
och skogbeväxt, men yppigt fruktbar och deraf kallad “Vestindiens perla“; stad
Habana (Havanna), 250,000; i dervarande domkyrka ligger Columbus begrafven.
Jamaica, engelsk, 500,000 inb.; stad: Kingston, 35,000. Haiti, af Columbus kallad
Hispaniola, derefter benämnd S:t Domingo, med 1 mill. inb , bestående af endast negrer
och Mulatter; utgör 2:ne sjelfständiga Republiker, nemligen Haiti med staden Port
au Frince, 35,000, och San Domingo, med stad af samma namn, 16,000. Den
minsta af dessa öar är Puerto Rico, spansk, med 600,000 inb., hvaraf ^ slafvar.
Od Haiti tallar med Cuba i växtlighet. Vid Colnmbi tid lefde här närmare 3 mill.
menni-skor; derefter tillhörde landet Frankrike och Spanien, och dess export beräknades årligen till 25
mill. dollars. Under franska revolutionen utbröto här oroligheter, i hvilka alla hvita meoniskor
med ryslig grymhet utrotades, och sedan denna tid hafva inga sådana tillåtits att bosätta sig här.
Ar 1825 erkändes af Frankrike Negrernas oafhängigbet, men under deras välde har allt
försämrats ; den yppiga vegetationen är nn till större delen förvildad, och exporten uppgår knappt til)
4 mill. årligen.
3. Små Antillerna eller Caribiska öarna. Så benämnas de längs mot
öster och närmare Sydamerikas kust belägna. Dessa äro många och egas af olika
makter: Af Danmark: S:t Thomas, S:t Croix och S:t John. Af England: S:t
Chri-stoph, Antigua, Dominica, Barbados, Tabago, Trinidad m. fl. Af Holland: Sd Martin,
Ouraqao m. fl. Af Frankrike: S:t Barthelemy, en af de Caribiska öarna, har
sedan 1784 tiUhört Sverige men afstods 1877 åter till Frankrike; Guadeloupe,
Martinique, Desirade, m. fl.
SU dril Amerika. Såsom hufvudsakligast beläget inom heta zonen,
om-vexlande med bergtrakter och lågländer och genomflutet af strömmar, är detta
måhända jordens skönaste, rikaste och fruktbaraste verldsdel. Dess yta uppgifves
till 320,000 qv. mil, med omkring 28 mill. inb., bestående af dels indianer, dels
Negrer och dels Europeer, hufvudsakligast Spaniorer och Portugiser.
Emednn Spanska skepp gjort första upptäckten af Vestindien, gjorde Spaniorerna anspråk
på omkringliggande länder, och under det Engelsmännen utbredde sitt välde i norra, intogo Spaniorer
och Portugiser den ena landsträckan efter den andra i södra Amerika; men dessa senare framforo
med den oerhördaste grymhet och dödade utan orsak alla, som de öfverkommo. På så sätt blefvo
hela stammar af de fredliga och temligen bildade urinvånarne helt och hållet utrotade. Länderna
förblcfvo sedan under sina moderlaad, men hårdt förtryckta genom despotiskt godtycke i styrelsen
och deraf uppkommen hämmad verksamhet. Efter flera fruktlösa försök lyckades de
dock’slutligen på 1820-talet att tillkämpa sig sjelfständighet. Likasom i Mejico och Central-Amerika, är
äfven här allmännaste språket Spanskan och religionen den Romersk-katolska.
1)0 tre nordliga republikerna. Nordvestra delen, gränsande till Stilla
hafvet, Panamanäset och Caribiska hafvet, blef 1821 oafhängigt från Spanien
och bildade sig till en republik, hvilken sedan 1831 delade sig i tre at
livar-andra oberoende republiker, nemligen: «) Federativ*)-repiiblilien Columbia (förr
nya Granada), vid Panamaviken, 24,000 qv. mil, med 3 mill. inb.; städer; Bogotå,
50,000; Cartagena, 6,000, Panama, 20,000, vid Panama-viken och Chagres, vid
*) Federal = Förbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
