Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elfs kanaler äro: Karls graf, vid elfvens ntlopp nr Venern, nppkallad efter Karl IX, som befalde
des« byggande, öppnades för segelfart 1777; Trollhätte kanal, som leder förbi de stora
Trollhättefallen, är ntom slcssarne 6,600 fot lång, öppnades 1800, men blef utvidgad och ombygd åren
1836—1844; Ströms kana1, förbi vattenfallen vid Lilla Edet, är 4,000 fot lång, bygdes åren
1826—1832; Södertelje banal går genom sjön^Maren, och är 3,180 fot lång, hvaraf mer än 4 är
grufd genom en 100 fot hög sandbacke. Ar 1806 stiftades ett bolag för att här bygga en
segelbar kanal, och början gjordes påföljande år; men öppnades först 1819.
Sveriges fasta land utgör en sammanhängande sträcka, utan några naturliga
sönderdelningar; i historiskt afseende indelas det dock först i tre hufvuddelar,
nemligen Svea land, Göta land samt Norrland. Hvardera af desta indelas
ytterligare i särskilda landskap, med hvar sina namn. Städernas antal äro 91, och.
dessa delas i Stapelstäder, som hafva rättighet till handel och sjöfart på utrikes
ort, samt Uppstäder, som sakna denna rättighet; de som ligga vid hafvet kallas
sjöstäder, de öfriga land- (upp-) eller bergstäder, de senare i trakter der bergverk
idkas. Härtill komma 20 Köpingar, hvarmed förstås samhällen, som likna städer,
men icke hafva magistrat, utan lyda under landsrätt. Denna samhällenas
klassificering existerar likväl numera föga mer än till namnet, sedan de nya
närings-författningarna lossat det förut varande skråtvånget, och många ställen finnas
dessutom, som hafva handlande, handtverkare, fabriker, postanstalt, telegrafstation
m. m., kort sagdt fullkomligt likna städer, utan att vara hvarken stad eller köping.
Bland öfriga indelningar af landet äro: en Politisk, i 1 Öfverståthållaredöme och 24 Lärt
eller Landshöfdingedömen, hvilka åter delas i Fögderier och Härad; en Juridisk, i 3 Hofrätter,
under hvilka lyda Domsagor, ntom städerna, som, med undantag af några få, hvardera ntgöra
området för en Rådhusrätt; en Kyrklig, i Stockholms stads Konsistorium, 1 Erkebiskopsstift och 11
Biskopsstift, hvarunder höra Socknar, fördelade i Pastorat. Dessutom finnas äfven vissa andra
indelningar, såsom 6 Militärdistrikt, 10 Tulldistrikt, 1 Bergshauptmanskap och 6 Bergmästaredistrikt m. m.
Svea Land, Sveriges mellersta del, upptager en yta af 736 sv. qv. mil,
med omkring 1,348,000 inb., innefattar landskapen Upland, Södermanland,
Vest-manland, Nerile, Verm/and och Dalarne. Här är Stockholms Öfverståthållareskap,
jemte 7 Län eller Landshöfdingedömen, af hvilka hvart och ett har sitt
allmännaste namn efter den stad, der Landshöfdingens residens är beläget. Dessa
områden med dervarande städer och andra märkvärdigheter äro följande:
Stockholms Öfverståthållareskap utgöres af staden Stockholm och dess
närmaste omgifningar. Stockholm, med 173,000 inv., är rikets hufvudstad och
konunga-säte, jemte säte för rikets Kollegier och andra allmänna Embetsverk, Eiksbank
och Myntverk, Högsta Domstolen, Svea Hofrätt, Stockholms Läns
Landshöfdinge-embete, många undervisningsverk, fabriker m. m.
Stockholms stad började dermed, att år 1255 fasten anlades af Birger Jarl på den s. k.
Stockholmen, förnt ett fiskläge, i ändamål att hindra fiendtliga flottor att intränga i Mälaren och
härja dess kuster, hvilket flera gånger inträffat. Kem år derefter, 1260, erhöll den nya staden
sina första privilegier; den första kunglign kröning skedde här 1336, då Magnus Eriksson (Smek)
och hans gemål läto kröna sig i storkyrkan. Numera upptar staden en jordrymd af bortåt 6,000
tunnland, är öfver en half sv. mil lång och 2 mil i omkrets. Läget är på gränsen af Upland
och Södermanland, så att ungefärligen hälften ligger i hvartdera af dessa landskap; staden
tillhörde först Uplands landshöfdingedöme, men fick är 1634 egen öfverstyrelse.
Stockholm har måhända det för all slags rörelse fördelaktigaste läge, som någon hufvudstad på
jorden kan framvisa, och dess omgifningar hafva frikostigt blifvit smyckade af både natur och kon6t.
Stockholms Län innefattar Östra delen af Upland, kallad Roslagen, samt
östra delen af Södermanland, benämnd Södertörn; denna senare, söder ut från
Stockholm belägna landsdel, är numera en ö, genom Södertelge kanal skild från
fasta landet. Länet utgör omkring 67 qv. mil land, deribland en snart sagdt
oräknelig mängd öar, holmar, klippor och skär, har 147,000 inbyggare, indelas
i 6 fögderier, 13 härad och 6 skeppslag, utgörande 5 domsagor, samt räknar 66
pastorat och 116 kyrksocknar, deraf 6 stadsförsamlingar, oberäknadt 3
slottskapell. Städer: i Roslagen: Öregrund, 820 och Östhammar, 660, vid Alands haf;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
