Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falu Län, allmännast kaUadt Stora Kopparbergs Län, innefattar hela
landskapet Dalarne, utgör en yta af 278 qv. mil, med 190,200 inb. Genom de
större dalbildningar, af hyilka provinsen fått sitt namn, delas den i 4
hufvud-delar, som äro: Öster-Dalarne, Vester-Dalarne, Öster-Bergslagen ocb Vester-Bergs-
lagen, hvilka indelas i 6 fögderier, 23 bärad ocb tingslag samt 47 kyrksocknar
med 62 kyrkor ocb kapell. Genom detta landskap, närmast norska gränsen,
sträcker sig den s. k. Finnmarken. Städer: Falun, 7,300, landshöfdingesäte;
Hedemora, 1,400; Säter, 550.
Falun, bygd t pä »n gammal handelsplats, fick sina första stadsprivilegier 1609; har ofta
varit härjadt af eldsvådor, sist Sr 1847; är nu regnliert bygdt.— Hedemora fick sina första
privilegier 1446, förstördes af eldsvSdn 1754, är nu vackert och välbygdt. — Säter grundlädes af
Gustaf II Adolf, men fick priyilegier först 1642; här anlades ett myntverk, som sedan flyttades
till Avesta. — Smedjebacken är en mycket liflig handelsplats, bygd som stad och har öfver
1,800 inv. — Avesta var stad från 1641 till 1686; här slogs rikets kopparmynt till 1830, då
myntverket flyttades till Stockholm.
Dland härvarande märkvärdigheter förtjena i första rummet nämnas Faln koppargrufva, belägen nära
_s »–- ’ • ’ n för denna grufvas^ första behandling är obekant; mon nya privilegier här-
tdos i äldre tider Kårberget, och enligt sägen skäll kopparmalmens tillvaro
i ilnno, vid namn Kåre, som här vallade boskap och en dag såg.on från skogen fram-
—o......._rgad af en jordart, som befans vara söndervittrad kopparmalm. Ar 1687 brast den ge-
på djupet undorgräfda öfre skorpan och nedrasade, hvarvid uppkom den 8. k. Stöten, hvilken
en öppning, 200 famnar lång, 110 famnar bred och 50 famnar djup. 1854 inträffade i grufvans ir–-"
A~ ....... -«■— dagars förlopp kunde släckas. Pordom var grufvans afkastning i.>
0 SOI ulr »„„lind 1/BPnnm tiden hafvt ’ 0,,l‘ " “ ...
våda, ____o_________
1650 tillverkades här 20,.’121 skeppund kopp:.. , ,
u«. rs» bly, rödfärg, vitriol, silfver och n
. —-t— >-uk och jordogendt
i, Jlankhgttan, SvärdsjS, Is
Här fås ä ________0, .
Utom en stor mängd andra b
bland hvilka här nämnas: Omät, n
Vid Utmtland, i Mora socken, star i
, minnesvård ö
„ ...................rik, och år
-hållits mellan 2- och 4,000 skepp, årligen,
d. — Elf dal, porfyrverk, började bearbetas 1788. —
detta landskap särdeles rikt pä historiska minnon,
la, Marniis, Klockgropen, Sälen, Ilrunbäcks färja o. 8. V.
Gustaf Vasa, invigd den 29 September 1860.
Göta Land, sydliga delen af Sverige, bar en yta af 797 sv. qv. mil, med
2,595,000 inb., ocb upptager landskapen Östergötland, Småland, Bleking, Skåne,
Halland, Vester götland, Bohuslän ocb Dalsland samt öarna Gotland och Oland.
Dessa 10 landskap indelas i 12 län, hvilka äro följande:
Linköpings Län, upptager hela Östergötland och utgör 96 f qv. mil med
267,100 inb. Norra delen, som af Kolmorden skiljes från Södermanland och af
Tiveden från Nerike, samt södra delen, af skogen Holveden, skild från Småland,
äro bägge bergiga; men mellersta delen är en nästan oafbruten slättbygd; den
till Vettera gränsande delen bäraf kallas Hofsbygden, ocb den landtunga som
bildas mellan de från Östersjön inskjutande vikarna Slätbaken och Bråviken
benämnes Vikbolandet. Fordom utgjordes landskapet af Linköpings och Vadstena län,
trakten norr om Motala ström kallades Finsponga län, ocb af den från söder
mot norr flytande Stångån delades det i Östanstång och Vestanstång. Numera
lyder alltsammans under Linköpings Landsböfdingedöme ocb delas i 8 fögderier,
23 härad och tingslag, utgörande 8 domsagor, samt räknar 158 socknar jemte
3 brukskyrkor. Städer: Linköping, 8,750, Landshöfdinge- ocb Biskops-säte;
Norrköping, 27,000: Söderköping, 1,790; Vadstena, 2,400; Skeninge, 1,600; Motala, 2,000.
Köping: Valdemarsvik, 550.
Linköping, fordom Liongakanpnng, af »landsting» och »handel», är en urgammal
handelsplats, hvars första öfvergång till stad är okänd; mycket omtalad i Svenska historien, främst för
det 1152 bär hållna kyrkomötet. Bland olyckor, som drabbat denna stad, äro: pest och
hungersnöd 1291; digerdöden 1350; plundring af Hättebröderna 1388 och af Danskarna 1463; eldsvådor
i April och Maj 1546 samt i Nov. 1567. — Norrköping är äfven gammalt, omtaladt 1185; har
ofta lidit af förödelser, bland hvilka här nämnas härjning af danskarna 1567; eldsvådor åren
1655, 1698, 1711 och 1713; ödeläggelse af Ryska mordbräonareflottan 1719; eldsvådor 1803,
1812, 1822 och 1825. För närvarande är det rikets förnämsta fabriksstad, med många
klädesfabriker, bomulls-spinnericr och väfverier, m. m. — Söderköping är äfven urgammalt, fordom ett
vikingasäte, var i medlet af 1200-talet en af Sveriges förnämsta städer, men har på senare
århundradena gått tillbaka. — Vadstena, vid Vetterns strand, uppkom i följd af det här af S:t
Birgitta anlagda namnkunniga klostret, som började byggas 1337 och invigdes 1383; stället var
i äldsta kandn tider ett fiskläge med namnet Lastköping, och ett kloster omtalas här på platsen
redan 1162; till det nya hade Magnus Smek skänkt det i granskapet 1250 nppbygda slottet
Snsenborg och dess egor. Staden fick privilegier år 1400, var under katolska tiden ansenlig,
men började derefter Bjunka. Birgittinerklostret lemnar ett talande bevis på tidens skiften och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
