Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland länets öfriga märkvärdigheter äro: FalsterboreJ’, en för sjöfarande farlig klippa, som frän
stranden vid Falsterbo sträcker sig en half mil ut i Östersjön. — Höganäs, 2 mil från Helsingborg, rikets
förnämsta stenkolsverk, började bearbetas 1797, sedan åtskilliga andra stenkolsbrott i nejden såsom mindre
lönande, blifvit öfvergifna. Särdeles berömd är den här befintliga leran, som först 1823 började allmännare
tillgodogöras. Under senare åren har stenkol äfven börjat brytas vid Billesholm, Bjuf, Baus m. fl. — J/amlfsar
helsobrunn, bekant under Karl XI:s tid, men allmännare begagnad först i början af innevarande århundrade.
— Flyinye, kungsgård, med ett redan 1660 anlagdt stuteri. — Hven, en ö, belägen i Öresund en mil från
fasta landet; här hade astronomen Tycho Brahe sitt observatorium.
Hallands Län utgöres af landskapet Halland, som har en yta af 43 j qv.
mil med 135,300 inb. Den s. b. Hallands ås är en 567 fot hög upphöjning, på
en del ställen 1 mil bred, hufvudsakligen bestående af grus, utgör gränsen mot ’
Skåne. Landet delas i 4 fögderier, 7 härad, utgörande 3 domsagor, samt 93
socknar. Städer: Halmstad, 8,500, Landshöfdingesäte; Laholm, 1,500; Fallcenherg,
1,600; Varberg, 3,000; Kungsbacka, 620.
Halmstads första anläggning är okänd; staden sknlle under unionstiden vara den valort, der
de förenade rikena utsågo sina regenter, och i många andra full har denna stad blifvit historiskt
namnknnnig. — Laholm, fordom Lagaholm, är urgammalt, omtaladt på 1200-talet, har haft slott
och fästning, som förstördes 1675- — Falkenberg omtalas såsom mötesplats för kungliga personer
1210 och 1213. — Varberg är gammalt och förmodas på sin tid hafva tillhört Hanseförbnndet;
har haft 3 andra lägen, hvilka nn kallas Äldsta Köpstaden, Gamla Byn och Nyby. På sistnämnda
ställe förstördt af eldsvåda 1606, nppbygdes det på sin nuvarande plats. — Kungsbacka hr äfven
gammalt, i äldre historien kändt under namnet Aranäs; har aldrig varit synnerligen utmärkt.
Till en del förstördt af eldsvåda 1846.
I länet ligga dessutom: Knäred, en kyrkoby, bekant för dor hållna rogontmöton och fredsslut. —
Särö, säteri på en ö, namnkunnig badort. — Sperlingsholm, stor sätesgård.
Skaraborgs Län, nordöstra delen af Vestergötland, mellan sjöarna Venera
och Vettern, utgör nära 754 qv- mil med 258,000 inb. Här ligger den stora
Yestgötaslätten, hvars inre del kallas Falbygden. Länet delas i 7 fögderier, 16
härad, utgörande 7 domsagor, samt 264 socknar. Städer: Mariestad, 2,700,
Landshöfdingesäte; Skara, 3,120, Biskopssäte; Lidköping, 4,750; Sköfde, 3,350;
Falköping, 2,600; Hjo, 1,450.
Mariestad anlades af Karl IX som hertig och kallades först Nyestad, fick privilegier 1583
och då namn efter hertigens gemål, Maria af Pfalz. staden upphraun nästan helt och hållet
1693, har sedan uppbygts mer regnlier. — Skara skall eDligt sagan vara anlagdt af Götakonungen
Skarin, som lefde 1,300 år före vår tideräknings början-. säkert är emellertid att Skara är cn af
de äldsta städer i riket, redan omkring år 1000 omtalad såsom ansenlig. Många historiska
tilldragelser hafva haft Skara till skådeplats; men fästet Skaraborg, efter hvilket länet fått namn,
vet man numera ej en gång säkert hvar det legat, ehuru det troligen varit i eller nära vid
staden. Under katolska tiden en af rikets förnämstu städer, har Skara på senare tider gått
tillbaka. — Lidköping består af två delar, skilda af Lida-ån; Gamla Staden, öster om ån, är af
okänd ålder; Nya (vestra) Staden bygdes 1672 af länsherren på Leckö, grefve Magnus Gabriel de la
Gardie; båda hade i början hvar sin styrelse, men blefvo sedan förenade.— Sköfde är urgammalt,
mest beryktadt för sitt helgon, S:t Elin eller Helena, hvars ben förvarades i kyrkan och
föranledde mycken vidskepelse, tilldess de 1596 borttogos och begrafdes. — Falköping är beläget
midt på s. k. Falbygden och var redan stad, då slaget stod här i granskapet mellan konung
Albrekt och drottning Margareta 1388. — Hjo tros redan i hedniska tiden varit en handelsplats,
och stadens första anläggning är följaktligen okänd.
Inom länet märkas för öfrigt: Karlsborg, en fästning, belägen på s. k. Vanäs udde i Vettern. —
Kinne-kulle, namnkunnigt enstaka berg vid Venerns strand. 2 mil långt och trefjerdedels mil bredt, skogbeväxt och
odladt på sluttningarnas afsatser, hvarest ligga 5 kyrkor och socknar, med många herregårdar, vildt växande
fruktträd, äfvensom grottor m. m. — Husabg, Olof Skötkonungs hofgård, nu en af rikets äldsta kyrkor,
inredd af slottet och begagnad till domkyrka före 1151, då Skara domkyrka blef färdig. — Gudhem, kungsgård,
fordom tillhörig Upsala Öde, äfvensom sockenkyrka. Stället har varit en uråldrig offerplats, och här anlades
1050 det första kloster i Sverige. Leckö, ett beryktadt slott på Kållandsö i Vencrn, uppbygdt 1298 och
till-ökt 1654: tillhörde biskoparne i Skara till 1527 och är nu kungsgård. - Axevalla hed, exercisplats. — Hofva,
marknadsplats och stor kyrkby, liknande en köping; skall fordom varit stad och offerplats.
Elfsborgs Län, äfven kalladt Venersborgs Län, innefattar södra och vestra
delame af Vestergötland samt hela Dalsland; utgör 114$ qv. mil, med 289,000
inb. I länets sydligaste del ligga de landsträckor, som för sin magra jord blifvit
kallade Svältema; Dalslands mot Venern gränsande del kallas Slättdal: det
öfriga landet är bergigt och upptager de fordom så kallade Markerna. Länet
delas i 6 fögderier, 18 härad och tingslag, som utgöra 7 domsagor, samt 215
socknar. Städer: Venersborg, 5,500; Alingsås, 2,460; Ulricehamn, 1,220; Borås,
4,800; .imål, 2,460.
Veuersborg anlades 1642 och befolkades genom inflyttningar från den en half mil söder
derifrån belägna staden Brette, hvars stadsrättighet då upphörde; flera gånger, sist 1834, härjadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
