Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tretije .fl ftieltt i t» gett
Historia.
Ordet Historia är bokstafligen upptaget från grekiska språket och. betyder
dels betraktande, undersökning, kännedom, dels sann berättelse om något skedt
eller hördt; man har äfven, ehuru oriktigt, användt detta ord för diktade
berättelser om jättar, troll, spöken m. m. d. Här vilja vi endast hålla oss till
hvad som, så vidt vetenskapen kunnat bestämma, verkligen tilldragit sig på jorden.
De hjelpvetenskaper, som äro nödvändiga för att historien skall bli rätt
uppfattlig, äro Geografien, som angifver stället för en tilldragelse; Kronologien,
som bestämmer tiden derfor, samt Genealogien, som ger upplysning om de
handlande personerna. Men historien omfattar icke allenast personer och deras
handlingar, ty allt hvad som finnes i hela skapelsen kan behandlas historiskt.
Vi skola i det följande försöka göra en kort framställning af några historiens
förnämsta grenar.
Historien är sannolikt deu äldsta af alla vetenskaper, men deraf följer icke, att hon är
öfvernllt lika tydlig eller ens tillförlitlig. Så länge ingen skrifkonst fans, knude hvad som skedde
endast muntligen fortplantas genom tidsåldrarna; när sådant tillika af en liflig fantasi framstäldes
i allegorisk drägt, så var helt naturligt att sanningen icke alltid låg i orden utan måste framsökas
ur ’dikten och derigenom blef mer eller mindre osäker. Det dunkel, som sålunda höljer
men-niskoslägtets äldsta historia, kan aldrig hinna den klarhet, som framstår i senare tider; dock
torde hvad vetenskapen uppdagat äfven här i det närmaste träffa det rätta, helst då det
öfvcrens-stäramer med andra grenar af menskliga kunskaper.
Ncnniskoslägfcls Historia.
Till lättnad för eu allmän öfvereigt af mensklighetens öden indelar man
vanligen historien i fyra tiderymder, nemligen Gamla tiden, från början till år
500 e. Kr.; Medeltiden, derifrån intill slutet af 1400-talet, Nya tiden, från
början af 1500-talet till slutet af 1700-talet (till franska revolutionen 1789), samt
Nyaste tiden, från 1789 till våra dagar.
Författarna äro ej fullkomligt ense om rätta åren för dessa tidsbestämmelser; en del låta
gamla tiden sträcka sig till slutet af 700-talet och medeltiden sluta med år 1522.
Gatttla historien. Alla gamla folkslags äldsta urkunder
öfvereus-stämma deruti, att alla menniskor härstamma från ett enda par, en man och en
qvinna, hvilkas tillkomst ej kan förklaras på annat sätt, än att de blifvit af
Gud skapade. På hvilket ställe af jorden dessa vistats kan icke med säkerhet
afgöras, men nejden omkring floden Eufrat i Asien anses vara den sannolikaste.
Den äldsta berättelse som finnes är den, som innehålles i de först på Hebreiska språket
skrifna s. k. Mose böcker, som börja vår bibel. Des3a anses till en stor del hafva blifvit
samlade af den store lagstiftaren Moses sjelf, som lefde omkring 1550 år före Kristns. Här kallas
den förste mannen Adam (man af jord) och hans hustru Eva (allt lefvandes moder). Uti
Zendfolkens religionsurknnd kallas den förste mannen Meschia och hans hustru ifcschiant.
Hin-dnernas heliga böcker kallas Vedas och uti dem nppgifves Menu eller Manus såsom
menniako-slagtets stamfader. Kinesernas äldsta böcker kallas Kings; bland dessa är Schu-KiDg den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
