- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
400

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

for sedan med omvexlande lycka i 23 år. Kartagiska befälhafvarna Adherbal
och Hamilkar vunno flere segrar, och slutligen var Romerska statskassan helt
och hållet uttömd; men då förenade sig de rikaste af invånarna och utrustade på
enskild bekostnad en flotta af 200 skepp och en ansenlig mängd krigare, med
hvilka konsul lutatius Catuhts vann en fullständig seger och tvang Kartagerna
att utrymma Sicilien, som de under tiden åter intagit, frigifva alla Romerska
fångar samt betala 2,200 talenter i krigsomkostnader. Så slöts första Puniska
kriget, 241 f. Kr. Såsom mera handlande än krigsmän hade Kartagerna mest
användt främmande krigsfolk, och då nu dessas sold ej fullt utbetaltes, utbrast
ett uppror, som i Afrika stillades af Hamilkar, men på Sardinien och Korsika
hade till följd, att bägge dessa öar intogos af Romarne. Kartagerna, som i sitt
utblottade tillstånd icke kunde hindra detta, höllo sig sedan skadeslösa genom
intagande af större landsträckor i Spanien, hvarest de anlade staden Kya
Kartago (nu Cartagena). Från Spaniens rika silfvergrufvor vunnos stora inkomster
och af dess män dugliga krigare, hvarigenom Kartago ånyo repade sig och
väckte på nytt Romarnas afund. Sedan Hamilkar stupat i Spanien, 228 f. Kr.,
fördes befälet der af hans måg Hdsdrubal; sedan äfven han fallit, tillträddes
befälet af Hamilkars son Hannibal, då 25 år gammal. Han angrep den med
Rom förbundna staden Saguntum, en grekisk koloni, och förstörde denna. Rom
skickade då sändebud till Kartago och begärde, att Hannibal skulle fängslas och
utlemnas till dem; när rådet vägrade, förklarade Romarna krig, och nu utbröt
det andra Puniska kriget, 218 f. Kr. Hannibai delade sin här i tre delar; den
ena sände han till Afrika att skydda staden Kartago, den andra lemnade han
i Spanien till detta lands försvar, men med den tredje drog han genom Gallien
(nu Frankrike) och öfver Alperna, samt stod på våren 217 f. Kr. med 26,000
man på Italiens jord. Han slog flera mot honom sända Romerska härar ocli
hotade äfven sjelfva staden Rom; slutligen blef han hemkallad, för att försvara
det af en Romersk här under Scvpio hotade Kartago. Detta krig hade då räckt
i 17 år och slutade 201 f. Kr. dermed, att Kartago måste afstå så väl Spanien
som andra utom Afrika egande besittningar, utlemna sin krigsflotta och sina
elefanter samt utbetala 10,000 talenter i krigskostnader. Scipio erhöll för denna
seger tillnamnet Afrioanus. Den nu afslutade freden räckte i 50 år, hvarunder
Kartago, oaktadt inre oroligheter, likväl för tredje gången återvann sin välmåga,
hvilket Rom ej kunde tåla. En Romersk censor, Cato, hade fattat ett oblidkeligt
hat till Kartago, och begagnade alla tillfällen att mot denna stat uppreta senaten.
IJti det i Afrika liggande landet Numidieu regerade konung Massinissa; på de
trolösa Romarnas inrådan inkräktade denne flera delar af Kartagos område; då
Kartagerna härför angrepo Massinissa och drefvo hans anhängare från staden,
anföllos de på Catos inrådan af Romarna, och nu, 151 f. Kr., började det tredje
och sista Puniska kriget. En krigshär ditsäudes och Romarna fordrade, såsom
vilkor för fred, först att alla vapen skulle utlemnas, och demäst att 300 af
deras ädlaste ynglingar skulle lemnas såsom gisslan. Kartagerna, som ansågo
sig oförmögna att motstå öfvermakten och älskade freden, fullgjorde dessa hårda
vilkor; men derpå befalde Romarna dem att förstöra staden och flytta den minst
tre mil in i landet, så att den måste upphöra att vara en sjömakt. Vid denna
förrädiska handling grepos Kartagos invånare af förtviflans mod: de satte sig
till motvärn; alla befintliga metaller, deribland guld beh silfver smiddes till
vapen, hus nedrefvos för att af virket bygga skepp, fruntimren afskuro sitt här
till tågvirke och bågsträngar. Genom nästan öfvernaturliga ansträngningar
fortsatte Kartago kriget i fyra år och vann flera fördelar. Uti Rom valdes då till
konsul Publim Cornelius Scipio, blott 24 år gammal. Han afgick till Afrika,
ordnade den Romerska hären och företog Kartagos belägring med sådant
eftertryck, att en svår hungersnöd uppkom. Derefter stormades staden, hvarvid folket
försvarade 3ig från hus till hus, från gata till gata, så att stormningen varade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free