Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iyckade9 slutligen förena dem alla uuder sin spira, hvarpå han gjorde sig fri från Mongolernas
öfvervälde och grundläde Ryska monarkien.
Polen blef sannolikt befolkadt samtidigt med Ryssland, och af samma 9tam, den Slavonska,
men omnämnes icke såsom stat förr än 840, då folket skall till sin anförare eller regent hafva
utsett en bonde vid namn Piast. Denna uppgift är väl fabelaktig, men visst är att alla inhemska
konungar bär kallats Piaster, enligt uppgift efter den förstes namn. Pålitlig historia liunes bär
blott från 966, då regenten hertig Mieszko antog kristendomen och erkände sig länskyldig under
Tyska kejsaren. Hans son lioleslaus I utvidgade sitt rike på andra slaviska folkstammars
bekostnad och antog konungatitel 1025. Derefter styckades riket mellan flera prinsar, hvilket
förorsakade förvirring i inre styrelsen; men med biträde af Tyska riddare-orden underkufvades
Preussen, Kurlaud och Semgalleu, äfveusom Estland och Liffland. Polen förenades sedan, 1309,
åter till en stat af Vladislav Lokietek. Hans son Kasimir, död 1370, eröfrade Galizieu,
Volhv-nien och Podolien; hau blef den siste af Piastiska huset, enedan han dog utan arfvingar. Han
efterträddes af en systerson Ludvig af Ungarn, som äfveu dog utan söner 1382, då hau9 dotter
Hedvig sattes på tronen och blef 1386 gift med Storfursten af Littauen Jagello, som sålunda
började Jagelloniska konungahuset. Polen var nu det mäktigaste bland alla riken af slaviskt
ursprung, men snart började det åter förfalla, emedan intet medelstånd kunde bildas, utan den
mäktiga och sinsemellau oeniga adeln höll det öfriga folket i den hårdaste lifegenskap och lät
nästan hela handeln falla i händerna på Judarna, hvilka hit invandrnt till större mängd, än till
något annat Europeiskt land.
Ungarn, sem tillhörde Romerska väldet, innehades sedan af åtskilliga vandrande folkslag,
Göter, Vandaler, Hunner m. m. På 800-talet nedsatte sig här en Finsk stam, som kallade sig
Magyarer, men efter sitt hemland Jugrien eller Ugrien, i trakten af Uralberget, blefvo benämnda
Ugrare eller Ungrare, hvaraf landet fick sitt namn. Dessa voro krigiska nomader, vilda och
grymma, som länge utgjorde ett plågoris för de tyska staterna. Först år 1000 tingo de sin första
konung, Stefan I, som här införde kristna religionen och äfveu stiftade lagar, hvarefter eu stråle
af kultur började dit intränga. Riket utvidgades sedermera genom underkufvande af Slavonieu.
Kroatien 0 och Dulmatieu. Äfveu Böhmcn var tidtals förenadt med Ungarn under samma
regent. Ar 1222, under Andreas II:s regering, erhöll Ungarn sin fria statsförfattning, af samma
regent utvidgad och bekräftad 1233. Mathias Corvinus, 1457—1490, var stor såsom krigare, men
större som regent. Han nitälskade för folkets bildning, införde boktryckerikonsten samt anlade
det största bibliotek, någon furste i Europa då egde; vid hans hof samlades Europas då för tiden
mest utmärkta män. Död barnlös efterträddes han af Uladislaus, en prins af Jagelloniska ätten,
förut konung i Böhmen. Sedan hans son Ludvig omkommit i ett slag mot Turkarna 1526, blef
riket införlifvadt med Österrike, under hvars styrelse det sedan förblifvit, dock med bibehållande
af sin fria författning och sina riksdagar.
Seldsclmkerna. Då kalifemas välde sjunkit uppstod i inre Asien en
Turkisk krigarestam, som fick sitt namn efter sin förste anförare Seldschuk. Hans
sonson Togrul Beg intog Persien 1055 ocli uppträdde som beskyddare för de
numera vanmäktiga kaliferna. Hans brorson och efterträdare Alp Arslan, 1062—
1072, och dennes son Malek-Schah underlade sig småningom större delen af de
Asiatiska länder, som lydde under Bagdadska kalifatet, samt ryckte Syrien och
Palestina från Fatimidema. Efter Maleks död sönderföll riket i smärre stater,
men dessa fortforo att vara stöd och skydd för de mohammedanska bekänname.
Korstågen. Bedan kort efter det kristna läran blifvit gjord till ltomerska
väldets statsreligion, begynte det räknas till fromma och Gudi behagliga gerningar
att resa till det förlofvade landet och förrätta sin andakt på de ställen, der
Frälsaren lefvat och dött. Kejsar Konstantins moder Helena var en bland de
första, som dit gjorde sin vallfart, och der uppbygde ett präktigt tempel;
sedermera ditströmmade årligen stera skaror af vandrare, som kallades Pilgrimer.
Sedan araberna intagit landet gynnade de dessa färder, dels för med dem förenade
handelsföretag, dels för de inkomster de hade genom afgifter, som de kristne
måste erlägga för inträde till de för dem heliga orterna. När Fatimiderna blefvo
herskare i landet oroades ofta de vallfärdande, men förtrycket var mindre svårt
och farorna syntes öka lusten för dessa farder. Då de råa Seldschukerna
inkräktat landet, utbröt deremot religionshatet i grymma åtgärder mot de kristna
i JeTusalem och mot pilgrimerna, hvilka plundrades och svårt misshandlades. En
Fransk eremit, Peter af Amiens, som sett och sjelf erfarit detta förtryck, klagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
