Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsigt att, då han blifvit allrådande i Tyskland äfveu anfalla Sverige. Detta i
förening med de tyska trosförvandternas nödstälda belägenhet, gjorde Gustaf
Adolf benägen att draga dit, och den 23 Juni 1630 landsteg han på tyska
kusten, åtföljd af 15,000 krigare. Jemförd med de fiendtliga skarorna var denna
här högst obetydlig och väckte så föga uppseende, att ligans befälhafvare helt
föraktligt yttrade, att de nu åter fått en liten konung att förjaga; med tillägg,
att detta snömajestät sannolikt snart skulle smälta af sig sjelf för Tysklands sol.
Så stovt var de protestantiska furstarnes räddhåga för Ferdinand, att de ej vågade
samtycka till Gustaf Adolfs uppmaning att göra gemensam sak med honom, och
vid sina svar ej en gång dristade gifva honom titel af konung. Snart skulle
dock tankarna blifva annorlunda; under året 1630 intog Gustaf Adolf de flesta
fästningar i länderna vid Östersjön och förjagade derifråu de kejserlige, oaktadt
deras envisa motstånd. Den 16 Januari 1631 afslöts ett förbund mellan
konungarna af Sverige och Frankrike till gemensamt bistånd, och nu först vågade de
tyska furstarna ingå Leipzig er-Conv entet, hvari de väl icke ingingo något förbund
med Gustaf Adolf, men beslöto motsätta sig Ilestitutions-Ediktets verkställighet
och till den ändan uppställa en här af 40,000 man. Emellertid fattades härvid
en ledande kraft, och de sydtyska furstarna blefvo snart genom Tillys härar
skrämda att frånträda öfverenskommelsen. Tilly vände sig derefter mot norra
länderna för att der spela samma rol. Genom ett förfärligt slag ville han nu
afskräcka tyska protestanterna från all motsträfvighet mot kejsarens vilja,
hvar-för han belägrade den mäktiga riksstaden Magdeburg. Staden begärde hjelp af
Gustaf Adolf, som genast dertill var villig, men kurfursten af Sachsen, ehuru
sjelf protestant, vägrade svenskarne fritt tåg genom sitt land, hvaraf följden blef
att staden den 10 Maj 1631 intogs och på det rysligaste förstördes; omkring
20,000 menniskor blefvo härvid mördade, och Tilly kunde skrytsamt inberätta
till Wien, att sedan Tröjas och Jerusalems förstöring hade en sådan seger icke
varit sedd; men med denna dag var det för alltid slut på hans triumfer. Ett
af Tilly tillämnadt härjningståg genom Hessen blef af Gustaf Adolf tillintetgjordt,
och nu inryckte Tilly i Sachsen, hvarest öfver 200 byar genast lades i aska.
Den förskräckte kurfursten anropade svenske konungen om den hjelp, han för
4 månader sedan afslagit. Ehuru förolämpad, var Gustaf Adolf nog ädelmodig
att bevilja hans bön; svenska och sachsiska härarna förenades, och med dem blef
den hittills oöfvervinnelige Tilly den 7 Sept. 1631 utanför staden Leipzig i grund
slagön och den här tillintetgjord, som länge utgjort Tysklands förskräckelse. Nu
trängde Gustaf Adolf vidare och hans tåg blef en kedja af lysande triumfer;
innan årets slut var största delen af sydvestra Tyskland i hans våld, hvarjemte
på hans befallning kurfursten af Sachsen under tiden infallit i Böhmen och
eröfrat Prag. Kejsarens, belägenhet var förtviflad; lians armeer voro förstörda,
hans kassor uttömda och vid hans gränser stod den hotande segraren. I denna
nöd vände han sig till Wallenstein såsom den enda hjelparen. Denne, glad
öfver Ferdinands förödmjukelse, lät länge nödga sig att dervid göra något, och
mottog slutligen befälet öfver en i Jan.—Mars 1632 samlad här endast mot
vilkor af oinskränkt makt, så att ej en gång kejsaren sjelf egde något att befalla
hvarken öfver hären, dess befälhafvare eller de länder, som kunde intagas. Nu
utdrefvos först sachsarne ur Böhmen. Under tiden hade Gustaf Adolf tågat mot
Baiern, der Tilly, med några efter sitt nederlag samlade trupper, väl förskansat
sig. Konungen anföll honom der för andra gången och segrade åter, då Tilly
sårades af en kanonkula, hvaraf han kort derpå dog, i April 1632. Nu måste
sjelfva hufvudstaden Munchen upplåta sina portar för Gustaf Adolf, under bäfvan
att få umgälla Magdeburgs förstöring, hvilket öde hans mensklighet dock afböjde.
Då sedan Wallenstein tågade mot Niirnberg med en här af 60,000 man måste
Gustaf Adolf lemua södra Baiern för att möta honom; den 25 Aug. skedde vid
Niirnberg en för svenskarne olycklig träffning, hvarefter Wallenstein skyndade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
