Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var Fredrik med om första delningen af det söndrade konungariket Polen,
hvar-vid han för sin del erhöll Polska Preussen, och då han dog, den 17 Aug. 1786,
lemnade han riket på höjden af makt och anseende.
Spanien. Då kejsar Karl Y:s stora monarki vid hans död delades, erhöll
hans son Filip II Spanien, Xederländerna, Milano och Xeapel, jemte de
inkräktade länderna i Amerika. Filip var till sin karakter feg, vidskeplig och
despotisk, uppfostrad i blind vördnad för den katolska religionen. Redan i
Ferdinand den Katolskes tid hade af påfveväldet blifvit i Spanien införd en grym
blodsdomstol, kallad Inqvisitionen, i föregifven afsigt att hålla religionen ren från
irrläror; af denna blefvo alla, som råkade på något sätt misshaga presterna, på
det ohyggligaste sätt pinade och dödade. Denna inrättning begagnades af Filip
äfven att straffa yttranden mot rättvisan i regeringens åtgärder; den som på minsta
sätt blef misstänkt, dömdes utan nåd till döden. Ej blott enskilda menniskor, utan
hela folkstammar föllo offer för despotismen. Häpnad och förskräckelse utbredde
sig genom hela samfundslifvet, ty landet var uppfyldt med spioner, ingen visste
till hvem han skulle anförtro sig, och snart vågade man icke ens till sina
förtroligaste vänner yttra ett ord om religion eller regering. Ett betydligt antal
afkomlingar efter Mohrerna, nu kallade Morisker, lefde ännu i södra Spanien, der de
utmärkte sig genom konstskicklighet och näringsflit; dessa blefvo af Filip befal de
att aflägga arabiska språket och sina nationela plägseder samt antaga spanska,
drägten. Följden af detta dåraktiga tvång blef ett uppror, som med alla sina.
rysligheter fortfor i 2 år, hvarvid största delen af moriskerna utrotades; de öffiga
spriddes till olika delar af Spanien. Genom dessa och dylika företag till despotismens
befästande lågo snart Spaniens förut så bördiga fält ouppodlade och ofruktbara,
handel, industri och fabriker afetannade och de oräkneliga skatter, som dit
öfver-fördes från Amerika, kommo i utländingars händer. Filips försök att på samma
sätt som Spanien behandla äfven Xederländerna misslyckades, ty dessa länders
frisinnade och arbetsamma befolkning afskuddade sig Spanska oket, och blefvo
efter många strider omsider erkända som sjelfständiga. Filip hade redan 1554
blifvit förmäld med engelska drottningen Maria, Henrik YIII:s dotter, men då
hon 1558 afled barnlös, försvann hans arfsrätt till detta rike; han friade sedan
till Marias syster, engelska drottningen Elisabet, men då han här fick afslag,
tänkte han intaga England med makt, hvarför han utrustade en flotta, kallad,
den oöfvervinneliga Armadan. som bestod af 160 skepp med 2,630 kanoner och
30,000 krigare. Denna blef dock af de förenade engelska och nederländska flottorna
i Okt. 1588 slagen och i grund förstörd. Förut hade Filip fått stor tillväxt i
sin makt genom att han 1580 intog Portugal, hvarvid han fick i sina händer
detta lands rika handelsbesittningar i Ostindien, Afrika och Amerika. Xu trodde
sig Filip hafva påfunnit bästa medlet att qväsa Xederländerna, genom att för
dem stänga Portugals hamnar och såmedelst beröfva dem den vinst de
hittills-haft af att derifrån till norra Europa öfverföra främmande verldsdelars produkter.
Men detta steg hade en alldeles motsatt verkan, ty Holländame, som sågo sig
afbrutna i sin vanliga verksamhet, seglade nu sjelfva, första gången 1595, med.
väpnade flottor till Ostindien, förjagade derifrån portugiser ocli spanjorer och till—
egnade sig alltså äfven de rikedomar, som förut inströmmat till Pyreneiska
landet-Snart kunde Spaniens monark ej en gång betala räntorna på sina skulder och
måste genom munkarna tigga sitt folk om frivilliga gåfvor till soldaternas
underhåll. På sina företag att göra sig enväldig i sina stater och öka dem med nya
hade Filip bortslösat 564 millioner kronor, men oaktadt han egde både klokhet,
kraft och ihärdighet i sina företag, såg han dem alla misslyckas. En ohyggliga
tärande sjukdom jemte en ryslig själsånger slutade hans lif den 13 Sept. 1598;
hans minne var hatadt i Spanien samt afskydt och föraktadt i hela Europa.
Hans son och efterträdare, Filip 111, 1598—1621, hade sin fars religions-svärmeri, men
saknade hans kraft; 1609 lät han ntdrifva från landet dess idogaste iov&nare, 800,000 morisker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
