Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väckte allmänt uppseende om någon beklagade sig. För att kröna verket
förstördes alla de konstens alster, som på något sätt påminte om konungaväldet;
man förklarade kristna religionen afskaffad, förbjöd gudstjensten och förnekade
tillvaron af en Gud samt själens odödlighet. Slutligen söndrade sig
Jakobiner-partiet; de båda hufvudmännen deri, Danton och Robespierre, blefvo oense; Danton,
vältalig och grym, försökte störta sin medbroder, men den illsluge Robespierre
förekom honom och Danton blef afrättad den 15 April 1794. Robespierre,
numera enväldig, dref skräcksystemets fasor till sin höjd; slagtoffrens antal ökades
med hvar dag. Då sedan inom konventet blef kändt, att man uppsatt dödslistor
öfver 47 af dess ledamöter, förut hans ifrigaste anhängare, uppträdde en af dessa,
Tallien, den 27 Juli 1794, med ett kraftfullt tal mot våldsverkaren, hvilket
besvarades med ett allmänt “ned med tyrannen!" Robespierre anresterades, hans
anhängares försök att befria honom misslyckades, äfvensom hans egna försök
att-döda sig sjelf; han släpades till guillotinen, der hans hufvud föll under folkets
förbannelser. Dagarne derpå aflifvades nära hundra af hans medbrottslingar.
.Jakobinska partiet fortsatte ännu en tid mördandet; de offer, som guillotinen
skördade inom Frankrike från Oktober 1793 till Augusti 1794 upptagas till nära
en million menniskor. Med Robespierres död var den boja bruten, som höll
nationen fängslad och förlamade hennes krafter. Den bättre delen medborgare af
alla klasser förklarade sig för ordningens och lugnets återställande. Jakobinernas
försök att genom upprof återställa skräckväldet misslyckades, deras klubb tillslöts
i November samma år. Hotade med undergång reste de sig väl åter, men hade
ej mera framgång; en ny konstitution, grundad på rättvisa och billighet,
utarbetades och framlades till pröfning den 22 Augusti 1795.
Man skulle vara böjd att föreställa sig, att under sådana inre skakningar
rikets yttre angelägenheter skulle råka i förfall, men så var dock ej händelsen;
till hela Europas förvåning uppträdde franska folket med en kraft, som satte dess
fiender i förskräckelse. Krigsmännen saknade föda, kläder och skor, men de voro
intagne af entusiasm för republiken och Frankrikes sjelfständighet samt hade
beslutit att segra eller dö. Anfallne nästan samtidigt af Österrike, Preussen,
Holland och Spanien, ej allenast tillbakadrefvo de fienden på alla punkter, utan
er-öfrade äfven Belgien och Flandern; vid skräckregeringens slut stodo de republikanska
härarne öfverallt segrande inom fiendens gränser. Holland, som trotsat Ludvig
XIV:s hela makt och krigskonst, intogs derefter af fransmännen, gynnade af en
stark köld, som i December 1794 isbelade alla dess kanaler, och detta rike blef
förklaradt for ett lydland under Frankrike. Men äfven inre strider uppstodo;
allmogen i provinsen Yendée hade ej godkänt sakernas nya ordning, utan strax
efter konungens afrättning rest sig till tronens och altarets försvar samt utropat
den i Tempeltornet fångne prinsen till konung under namn af Ludvig XVII.
Häraf uppstod ett inbördes krig, som räckte i flera år och hvari en half million
fransmän stupade. I söder förklarade städerna Lyon, Marseille och Toulon sitt
missnöje öfver Jakobinernas grymheter, men blefvo af konventets trupper
öfver-vunne och dess flesta invånare dels nedskjutne, dels slagtade under guillotinen.
Toulon hade öfverlemnat sig åt engelsmän och spaniorer och kunde ej af
republikens härar intagas förr än, på då varande löjtnanten vid artilleriet
Napoleon Bonapartes förslag, den utanför hamnen liggande fästningen lilla Gibraltar
först blifvit fråntagen engelsmännen. Småningom öfvergick dock hos folket den
allmänna ifvem för friheten till kall liknöjdhet, alstrad af de fortfarande
grymheterna och deraf uppkommen allmän nöd. En ny regering uppstäldes och
mottog styrelsen den 4 Nov. 1795, under namn af Directorium. Flera millioner
menniskor, som förut trälat som slafvar under adel och prester, voro nu fria
medborgare, hvarigenom jordbruk och andra näringar uppblomstrade öfverallt med
en beundransvärd hastighet; dock liknade republiken ännu ett stormigt haf. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
