Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges Historia.
Det förhåller sig på samma sätt med vårt fäderneslands, som med de flesta
folks äldsta historia, att hon småningom klarnar upp ur en natt, hvars dunkla
bilder endast kunna tydas med tillhjelp af den vetenskap, som kallas arkäologi
eller jemförande fornforskning.
Med denna till vägledare kan man nu mer bilda sig en temligen noggrann
föreställning om landets utseende samt folkets seder och lefnadssätt under de
årtusenden, som föregått den skrifha historien.
I stället för namnrika längder på diktade konungar, eller underbara
äfven-tyr ur de gamles sagor, hvarmed Sveriges historia förr begyntes, låter
forn-forskningen nu våra- förfader sjelfve tälja oss sin lefnads saga och uppenbara för
oss sitt svunna lif i den qvarlåtenskap af vapen, redskap, grafvar o. d. som de
efterlemnat. Genom lärde och snillrike mäns arbeten, sammanställningar och
jemförelser af fornfynd från olika orter, har man numera kommit till en
kännedom om dessa aflägsna tider, som i allmänna drag lemnar oss en fulltrogen bild
af de förhållanden, under hvilka Sveriges äldste bebyggare lefde.
Af fornfynden, hvilka, såsom nyss antyddes, för de äldsta tiderna utgöra
don onda historiska källan, har det blifvit uppenbart, att vårt land varit
be-folkadt långt förr än man i allmänhet antagit. Fyndens olika art har ock
för-anledt till det antagande, att vårt lands äldsta bebyggare varit olika folkstammar
på olika trappsteg af odling, af hvilka den ena, den på en högre odlingsgrad,
undanträngt don andra på en lägre. Man har nämligen funnit en mängd
redskap och vapen dels af sten och beu, dels af brons, jern och andra metaller, och
häraf antagit, att det varit olika folk, som begagnat dessa olikartade föremål, så
att de, som användt stenvapen och stenredskap, icke känt till metallernas bruk.
Med afseende härpå har man indelat den förhistoriska tiden i tre särskilda
perioder eller åldrar utan vidai-e beröring sins emellan. Nyare forskningar hafva
likväl visat, att öfvei-gångar mellan dessa perioder funnits, hvarför det ock af
senare författare betviflas, att under livar och en af de olika periodoma en olika
folkstam bott i landet. Sldlnaden mellan de särskilda perioderna blifver således
icke annat än en tidsskilnad, enligt hvilken man indelar Sveriges äldsta
odlings-tid i trenne åldrar, Stenåldern, Bronsåldern och Jernåldern.
Stenåldern kalla vi den äldsta tiden för Nordens bebyggande, då man
ännu var okunnig om metallernas bruk och ersatte dessa med andra ämnen,
sten, ben, horn, trä och framför allt flinta. Om än de äldsta lemningarno efter
menniskor här i Norden tyda på ett folk, som för sitt uppehälle var hänvisadt
till de enklaste medlen för fyllande af lifvets behof, jagten och fisket — så har
maix å andra sidan funnit, att redan före stenålderns slut de ännu i dag
vigtigaste husdjuren voro nordbon till tjenst. I grafvar fran senare delen af
stenåldern har man funnit ben af nötkreatur, häst, får, svin och hund, och ehuru i
Sverige några spår af åkerbruk från denna tid ej ännu äro upptäckta, var dock
första vilkoret för åkerbrukets möjlighet uppfyldt under stenålderns sista del, i
det befolkningen då redan synes varit bofast. Af dess bostäder finnas likväl
inga lemningar qvar, såvida man icke vill betrakta såsom sådana de af löst
hoplagda, brända och med kol betäckta stenar bildade eldstäder, hvilka några gånger
blifvit anträffade i Sverige under förhållanden, som antyda, att de förskrifva
sig från stenåldern.
Fråga vi oss om utseendet af de äldsta nordbornas bostäder, så lemna
sannolikt grafvarne någon antydning om huru stenåldei’sfolkets boningar varit
beskaffade. Man har nämligen upptäckt, att de under namnet gånggrifter bekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
