- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
472

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Visburs stora guldkedja, som Agne bar om halsen, kullsiog tältet och kastado
tåget öfVer en gren på det dervid stående trädet samt hissade honom sålunda upp
i luften, der han blef hängande, medan hon med sina män flydde till skeppen
ocli seglade tillbaka till Finland. Sålunda uppfyldes Hulds spådom och stiillet
kallades sedan Agnefit (Agnes näs), till dess Stockholms stad der blef anlagd.

13. Alrik och Erik, Agnes söner, blefyo derefter samkonungar, men torliktes
icke länge; deras oenighet gick slutligen så långt, att då de en gång redo ut
tillsamman togo de, i brist af andra vapen, betslen af sina hästar och slogos dermed
till dess bägge syntes döda. Erik kom sig dock och regerade sedan ensam.

14. Alf och Yngve, Alriks söner, togo äfvon riket i brödraskifte; men deras
olika lynnen blef snart orsak till bägges död. Yngve var en tapper stridshjelte,
hurtig, glad och gifmild, for hvar sommar i vikiugsfärd och vann gods och ära
samt tillbragte endast vintrarna hemma. Alf doremot var af ett dystert lynne,
satt alltid hemma och skötte offren och styrelsen samt samlade skatter. ])etta
lif misshagade hans sköna men lättsinniga gemål JBera, som mera tyckte om sin
lefnadslustige svåger Yngve. En afton, då Alf länge forgäfves väntat på sin
gemål, blef han vred, tog sitt svärd och inträdde i dryekessalen, der han fann Bera
fördjupad i samtal med Yngve, som satt vid hennes sida med ett draget svärd
på sitt knä. Alf rusade då fram och stack sin broder midt igenom, men denne
for upp, tog svärdet och högg dermed Alf banesår, så att bägge nedföllo döda.

15. Jlng/ek, Alfs 3on, tog derefter riket. En ryktbar sjökonung, Hake, fick
höra att konung Huglek ondast sysselsatte sig med fredliga yrken och blott hade
harpolekare, gycklare och trollkarlar vid sitt hof, och trodde en sådan vara lätt
att besegra, hvarfor lian med sina följeslagare tågade tiH Upsala. På Fyrisvall,
den slätt som liggor bredvid staden, mötte dem likväl Huglek med sina kämpar,
der striden blef ganska hård, men både Huglek och hans två söner stupade.

16. Ilake intog då TJpsala konungatron; men Yngves söner, Erik och Järund,
som emellertid varit ute i vikingafärder, förtörnades vid sin hemkomst öfver denna
inkräktning, - hvarfor de seglade till Upsala, der Hake mötto dem på Fyrisvall,
hvarest åter blef en skarp strid och Erik stupade; men Hake, som kände sig
dödligt sårad, lät lasta ett skepp med de dödas kroppar och fora sig sjelf ombord derpå,
seglen hissades och skeppet antändos samt gick brinnande utåt sjön och försvann.

17. Järund blef derpå konung i Upsala. Under sina härfärder hadc han
öfvervunnit Hålogalands konung Gudlög och låtit hänga honom. Efter Hakes
besegrande drog han åter i vikingafärd, men blef dä öfvervunnen och
tillfångatagen af Gudlögs son Gylinger och af denne, till hämd för fadern, hängd.

18. Ane, Järunds son, som då blef konung, var girig och feg, hvarfor han
blef drifven från Upsala, först af Halfdan, son till danska konungen Frode, sedan
af Ale, Frodes sonson. Bägge gungorna drog han till Vestergötland, der han
väntade lifvet af inkräktarne och återtog sedan tronen. Ane liado fattat blindt
förtroende till en träl vid namn Tunne och upphöjt honom till sin Fäherde
(skattmästare); denne nedgräfde i tysthet alla de skatter han kundo öfverkomma.
Ane kallas den Gande deraf, att han före sin död blef så svag af ålder, att han
låg till sängs och diade ur horn som ett barn, samt dog utan plågor.

Sagnn berättar, att Ane hade tio söner samt erhållit Odens-löfte att få lefva tio år för hvar
och en af dem, som han offrade; att han af kärlek till lifvet offrat nio och derigenom hunnit
till en , ålder af 200 år, men af folket blifvit hindrad att döda den tionde, då han sjelf dog.
Sannolikt stupade sönerna nti stridernn mot Halfdan och Åle, och åldern kan säkrast hänföras
til] sagornas vanliga öfverdrifter. Emellertid blef hans namn på eget sätt förevigadt, ty endast
ålderdomsskröplighet utan yttre eller inre plågor kullndes sedan Annsot.

19. Egil, Anes son och efterträdare, ville tvinga Tunne att arbeta bland de
öfriga trälarna, men då rymde denne jemte flere af hans kamratar, uppgräfde
de undangömda skatterna och värfvado dermed anhängare, hvilka oroade riket
så, att Egil slutligen måste till hjelp begära en dansk här, med hvilken han
lyckades besegra och döda Tunne, hyaraf han fick tillnamnet Tunnadolgi (Tunnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:34:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rcskol3/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free