- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
507

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mördades och adelsmännens gårdar skötiades. Den vilda bondehären uppgick
stundom till 10,000 man, och Dacke, understödd af från riket afvikna svenska
herrar och till och med några tyska furstar, gick i sin djerfhet så långt, att
han öppet förklarade Gustaf Vasa/ ovärdig att regera och tillbjöd kronan åt
Svante Sture, son af Sten Sture den Yngre; men denne vägrade och blef
konungen trogen. Den all uppfostran saknande Däcken visade ofta en skicklighet och
klokhet, som fortjent blifva använda för en bättre sak; till och med konung
Gustaf var nära att misströsta om dessa vidlyftiga oroligheters dämpande, helst
åtskilliga ditsända trupper kunde föga uträtta i det bergiga Smålands skogar.
På våren 1543 ditsändes större delen af rikets hela krigsstyrka, under befäl af
Svante Sture, Gustaf Olofsson Stenbock, Lars Siggesson Sparre och Johan
Tures-son Tre llosor, hvilka på en gång från olika håll inföllo i Småland och snart
öfvervunno bondhoparna; Dacke sjelf måste fly helt ensam, jagades som ett vildt
djur och föll slutligen nära Blekingska gränsen, genomborrad af pilar.
Småländska allmogen fick nu dyrt plikta for sin uppstudsighet, och sedan denna tid
har Sveriges allmoge varit nog förståndig att inse vådan af upproriska rörelser.

Sedan Gustaf lyckligt befriat riket från danskarnas förtryck och det påfliga
oket, blef förhållandet till utlandet under hela hans återstående regering
fredligt och vänskapsfullt. De enda undantage’n derifrån voro den s. k. Grefvefejden
och ryska kriget.

Pör att ändtligen frigöra de nordiska landen från de tryckande band, hvari
Hansestäderna hållit dom fångna sedan sä många år, och hvilka den då i
Ly-beck styrando borgmästaren Wullenivever ville snärja ännu fastare, beslöt konung
Gustaf i förening med Danmark ett krig mot detta handelsförbund. Till
härförare utsågs grefve Kristofer af Oldenburg, efter hvilken kriget fått namn af
grefvefejden. Både till lands och sjös blefvo tyskarne slagne ocli Lybecks
tvåhundraåriga handelsvälde öfver norden blef härigenom i grund krossadt.

Vid slutet af Gustafs lefnad inföllo de vilda ryssarne under zar lvän
Vas-siljevitsch i Vinland och härjade landet under flera år men blefvo slutligen
till-bakadrifna. Kriget vållade konungen bekymmer och kostnader och slöts genom
fred på 40 år i Moskva 1557.

Konung Gustaf I var tre gånger gift; hans första gemal var Katarina af
Sachsen-Lauenburg, moder till Erik XIV och död 1535. Den andra var
Margareta Lejonhufvud, dotter af riksrådet Erik Abrahamsson Lejonhufvud, moder till
sönerna Johan och Karl, bägge sedan konungar, Magnus, hertig af Östergötland,
sedan svagsint, och två som dogo i barndomen, samt döttrarna Katarina, Cecilia,
Anna, Sofia och Elisabet, alla sedan gifta med tyska furstar; drottning
Margareta dog 1551. Gustafs tredje gemål var Katarina Stenbock, dotter af Gustaf
Olofsson Stenbock till Torpa, som öfverlefde honom och dog barnlös.

Gustaf I dog den 29 september 1560, och ligger begrafven i Upsala
domkyrka.

Alltsedan jordens inbyggare formerat särskilda samhällen, har ingen besuttit en tron med
större rätt, än Gustaf 1 Eriksson Vasa, så framt ens någon kan sägas dertill haft lika rättighet.
Om man fäster uppmärksamhet vid den fruktansvärda makt, presterna innehade, genom att i
flere århundraden hafva hållit folket fängsladt i vidskepelse och vantro, samt allmänhetens deraf
varande råa okunnighet, och dertill lägger de något bildades riksförderfliga täuke- och
handlingssätt, så blir man frestad antaga en mer än mensklig förmåga hos den man, som kunde
öfver-viuna allt detta. Med samma utomordentliga snille fortgick han på den en gång beträdda banan:
vid de många oroligheter, som uppstodo, straffades endast hufvudmännen; de okunniga deltagarne
ansåg han mern förtjena medömkan än straff, och lyckades alltid med faderliga förmaningar
återföra dem till sin pligt. Gamla inrotade fördomar, seder och bruk försökte han aldrig med våld
eller tvång förändra, utan han lät det föråldrade af sig sjelf förfalla för det nya bättre, som haa
införde, och genom hans snille blef hela samhället nästan helt och hållet omskapadt, så väl till
det inre, som till det yttre. Vid Gustafs tillträde till regeringen var skattkammaren tom,
inkomsterna på långt när icke tillräckliga för behofvet, embetsverken i oreda, riket fördjupadt i
skuld och utan flotta, samt öfverallt förräderier, vidskepelse och okunnighet rådande. Vid
Gustafs död stod hela riket i flor, hade väl ordnade embetsverk och krigsstat, jerate en flotta, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free