- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
519

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med fred på alla sidor kunde man nu haft skäl att vänta sig få se rikets
inre, under Kristina och Karl X så djupt vårdslösadt och tillbakasatt, viuna
någon förkofran; men olyckligtvis saknades en Axel Oxenstjerna; regeringen
fördes nu af endast vanliga svenska adelsmän, som frågade foga efter någonting
annat, än sina egna fördelar. De ofrälse klassernas förtryck ökades och de
gröfsta laglösheter begingos utan ringaste ansvar; med statens medel
misshushållades till den grad, att rikets skuld växte med liere millioner. Den imge
konungens uppfostran vårdslösades så groft, att han ännu vid 20 års ålder knappt
kunde läsa eller skrifva.

9. Karl XI, son af Karl X Gustaf, född 1655, öfvertog sjelf regeringen på
hösten 1672. Genom en formlig förklaring frikände han förmyndarestyrelsen
från allt slags efterräkning för dess förvaltning. I följd af ett med Frankrike
ingånget förbund råkade Sverige 1674 i krig mot Brandenburg, men de härvid
begagnade fältherrarna gjorde sin sak så oskickligt, att, oaktadt krigarne visade
sitt vanliga mod, ett större fältslag vid Fehrbellin, åtta dagar före midsommar
1675, totalt förlorades. Förlusten var väl blott ett par tusen man, men af mera
vigt var det af bräck, som den gamla svenska krigsäran härigenom led, och
följden blef att äfven kejsaren, Liineburg, Miinster, Holland och naturligtvis också
Danmark förklarade Sverige krig. Svenska tlottan var både stor och stark, men
saknade sjövan bemanning, hvarför de förenade danska och holländska hade
öfvervigt till sjös; till lands hade danskarne redan öfversvämmat Skåne och
inbrutit i Halland, då konung Karl med sina svenskar slog dem 1676, först vid
Halmstad den 7 augusti och sedan vid Lund den 4 december, samt vid
Landskrona den 14 juli 1677. Ändtligen om sommaren 1679 slutade detta forderfliga
krig, hvarvid Sverige genom Frankrikes bemedling återfick alla sina besittningar,
hvarefter Karl XI hela sin återstående tid visade en afgjord obenägenhet for
krig. I stället vände han nu sin verksamhet åt rikets inre angelägenheter, och
adeln fick snart af Karl XI vidkännas samma stränga behandling, som prestema
af Gustaf I. De ofrälse stånden, som länge suckat under adelsväldets odrägliga
tyranni, fordrade total förändring i allmänna ställningen, hvartill konungen
beredvilligt lyssnade. Vid en riksdag på hösten 1680 genomdrefvos trenne
hufvud-ffågor, nemligen Förmyndareräfsten, Reduktionen och Enväldet. Konungen hade väl
vid sitt anträde till regeringen godkänt hvad förmyndareregeringen gjort, och
underskrifvit redovisningen utan att deraf taga del; men de hårdt tryckta ofrälse
stånden fordrade sedan närmare kännedom derom, hvarför en s. k.
Granskningskommission tillsattes att undersöka de vidtagna åtgärderna; af denna upptäcktes
så grofva underslef, att den summa, riksförmyndarne ansågos böra ansvara för,
kunde uppdrifvas till nära tio millioner silfverriksdaler, hvaraf ständerna dömde
dem att återbära ungefär hälften. Man kan göra sig ett begrepp om storleken
af här nämnda summor, då man får veta, att på denna tid en tunna säd aldrig
kostade öfver en och en half riksdaler, men ofta derunder. Vid 1680 års
riksdag hade genom fjerdepartsräfstens genomdrifvande omkring åttatusen hemman
återgått till kronan; den afdömda förmyndareräfsten träffade hufvudsakligast
endast högadeln, men samtidigt härmed vidtogs äfven reduktionen, hvilken drabbade
hela adelsståndet. Denna bestod uti det fattade beslutet, att alla de egendomar,
som alltifrån Gustaf II Adolfs död, samt till en del äfven derförut, blifvit
kronan frånhända, skulle återtagas. Här dess# beslut blifvit fattade, hade redan
den tanken gjort sig allmänt gällande, att det vore bättre att hafva en om än
aldrig så mäktig herre, än att förtryckas af en mängd småherrar, och den 10
december 1680 förklarades konung Karl XI såsom enväldig regent, hvilken vore
endast Gud ansvarig for sina gerningar. Härigenom var det uråldriga
regeringssättet störtadt och det hittills så sjelfmyndiga och ansedda rådet gjordt beroende
af konungens vilja. Denne kraftfulle konung visade sig äfven värdig detta för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free