Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Preussen. Denna drottning lioppades att genom att understödja de efter
kriget försvagade Hattarne sjelf vinna större makt. Men Hattarne kände sig ej
äter säkra förr än de tvärtom ytterligare inskränkte konungamakten och
bemyndigade rådet att använda en namnstämpel, för att med konungens namn bekräfta
de handlingar, han sjelf vägrade underskrifva, samt grepö till och med in i hans
enskilda husliga förhållanden. Många ansågo denna sidvördnad mot regenten
alltför anstötlig, och några af kungaparets tillgifna sammansvuro sig i ändamål
att återgifva konungamyndigheten en del af dess förra anseende, men deras plan
förråddes, och då konungen obeslutsamt och klenmodigt öfvergaf sina vänner,
blefvo åtta af dem, deribland en grefve Brahe och en friherre Horn, afrättade
såsom landsförrädare, de öfriga räddade sig med flykten. Hattpartiet, förledt af
Frankrike, inledde följande året Sverige i krig mot Adolf Pre driks egen svåger,
konung Fredrik II i Preussen. Detta krig fortfor i fem år, fördes utan både
plan och kraft och slutade utan ära. Under alla dessa yttre krig och inre
parti-strider blef landets tillstånd allt sämre, isynnerhet genom Hattarnes okloka
åtgärder angående bankväsendet. Höd och penningebrist uppkom och missnöjet
blef stort. 1765 komrno Mössorna ändtligen till makten men för sent. Alla
ansträngningar att återställa rikets finanser i godt skick voro fåfänga. Emellertid
hade uti konungens äldste son, prins Gustaf, uppväxt en djerf och skicklig
ko-nungamyndighetens försvarare, hvilken nu vid fyllda 20 års ålder började arbeta
för återställande af tronens anseende. Vid en resa genom landet inhemtade han
kunskap om folkets olyckliga ställning, och på hans uppmaning begärde
konungen ständernas sammankallande; men då rådet härtill vägrade, tog konungen det
oväntade steget att nedlägga regeringen, den 12 december 1768. Rådet (Mössor)
ville då styra på egen hand, men embetsverken, hvars chefer voro Hattar,
livilka af Gustaf skyndsamt underrättades om hvad som skett, förklarade sig icke
skyldiga att emottaga befallningar af rådet allena och upphörde med sina
göro-mål. Rådet blef sålunda tvunget att utfärda riksdagskallelse, hvarefter konungen
den 21 december återtog kronan. Det påföljande vår sammanträdande riksmötet
blef likväl till föga nytta för konungamakten, ty endast en förderflig
parti-hvälfning blef resultatet; Hattarne, som nu blefvo de segrande, öfverändakastade
allt hvad Mössorna förut anordnat. Konung Adolf Fredrik dog helt hastigt af
slag 1771. Han hade fyra barn: sönerna Gustaf, Karl och Fredrik Adolf, de
två första sedan konungar, samt dottern Sofia Albertina.
14. Gustaf III, Adolf Fredriks äldsta son, var född 1746. Vid faderns
plötsliga frånfälle befann han sig på utrikes resa, men skyndade genant hem och
kallade ständerna till sammanträde den 25 påföljande juni. Gustafs
ungdoms-glada och hänförande umgängessätt samt flytande vältalighet utöfvade pä
allmänheten ett inflytande, som började väcka oro hos det om sin myndighets
bibehållande ifriga rädet. Mösspartiet, som nu åter fått öfverhanden, vidtog derför
åtskilliga steg för att ytterligare inskränka konungamakten, och den skenbart
obetänksamme konungen underskref den uppsatta konungaförsäkran utan att
genomläsa den; han kröntes den 26 maj 1772. Gustaf lefde hela tiden i
skenbar sorglöshet, sysselsatt med endast lekar och lustbarheter och låtsade ej bry
sig om tvisterna och partistriderna vid den ännu fortfarande riksdagen. Det
forna Hattpartiet var nu nästan fullständigt upplöst och dess medlemmar insågo,
att enda sättet att åter komma till makten var att ansluta sig till den unge
konungen. Detta syntes Gustaf hafva väntat, och begagnade sig med
skicklighet af tillfället. Han samlade omkring sig ett anhang af med partistriderna
missnöjda af alla stånd, och utsände sina bröder åt landsorterna, der anhängare
lätt vunnos, helst missnöjet med de ständiga tvisterna äfven der var a]lmänt.
I början af augusti tillstäldes ett låtsadt uppror i Kristianstad, och hertig Karl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
