Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emottog lian kronan under mörka utsigter, livilka dock sedermera förbättrades.
Till hans förtjenster om Norge bör inrättandet af dervarande universitet, den
2 december 1811. Norge bade under det sista århundradet gått raskt framåt i
välstånd, ocli dermed växte också missnöjet öfver beroendet af det som makt
allt mer sjunkande Danmark. Dot var derför med glädje som det fattade
tillfället och efter freden i Kiel (1814) förklarade sig sjelfständigt, hvilken
sjelf-ständighet det ock efter föreningen med Sverige fullständigt har bibehållit.
Sedan Norge i sekler legat maktlöst och förglömdt under Danmarks svaga envåldsregeuters
förtryckande spira, blef detta rike genom sina söners fasthet befriadt ur den allt sanihällslif
dödande despotismeus besvärjelse, intog en plats bland Europas sjelfständiga nationer och fick
sjelf stifta sig lagar och bestämma sitt regeringssatt, utan minsta motsägelse frän annan
rnakt-egandes sida. Väl försökte Karl Johan liera gänger att fä grundlagen ändrad mera till fördel
för konnngadömct, men stortinget (Norges riksdag) afslog alla regeringens framstiilluingur i sådant
syfte. Det genom Danmarks mänga krig mot Sverige bos norrmännen inrotade nationalhat mot
deras svenska bröder hade under unionens första tid ett mindre förtroligt bemötande ä deras sida,
samt afskafländet af norska ståthällareplatseu, en syssla som äfven kuDde beklädas af svenskar,
till följd. Men under tidens lopp och isynnerhet genom den allt mer och lifligare sig
utvecklande samfärdseln brödrafolken emellan, har det ömsesidiga hatet och misstron försvunnit, och
om engäng, som vissa tecken i Norge pä den senaste tiden möjligen gifva vid haudeu, det yttre
foreningsbandet mellan landen: konungamakten, skulle upphöra, så skall dock alltid en förening
ega bestånd, grundad på folkens inbördes aktning och kärlek samt på landens naturliga läge och
intressen, lika fast och orygglig som Kölens bergmassor och som Dovres orubbliga klipptrou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
