Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsas våra gamla Folkvisor, merändels utan kända författare, af hvilka en del
anses vara från detta tidehvarf, ehuru språkformen numera är förändrad.
Andra tidekvarfvet, åren 1000—1300, kan icke framvisa någon enda svensk
författare, ty om munkarna, tidens enda lärde, författade något, skrefs detta på
latin. Ehuru de från nordiska urspråket härstammande tungomålen nu började i
hvar sina länder utbildas, var af det gamla likväl ännu tillräckligt qvar, för att
gifva anledning att räkna oss till del hvad som skrefs på detta språk äfven utom
vårt land. — Tidens anda, jemte den sig utbredande kristendomen, åstadkom en
total förändring i folkets tänke- och handlingssätt: vikingafärderna hade upphört,
och med dem hade de gamla skaldernas harpoljud tystnat. Sannolikt skulle nu
forntidens litteratur till största delen, om ej helt och hållet, gått förlorad genom
religionslärarnas fanatiska ifver emot hedendomen, om ej en del deraf blifvit
räddad på Island. Under de stormar, som genomgingo de flesta Europas länder
och förändrade de menskliga förhållandena, kerskade lugnet på denna aflägsna ö,
och de gamla sångerna och sagorna fortforo att derstädes lefva bland folket,
till-dess de blefvo upptecknade och sålunda räddade från att bortdö. De Isländska
författare, som sålunda blifvit mest namnkunniga, äro: Sæmund Sigfusson Frode,
död 1133, bekant för sammanfattandet af den äldsta, poetiska Eddan; Are
Thor-tjiJson Frode, död 1148, lustorieskrifvare; men framför alla Snorre Sturlasson,
lagman, född 1178, mördad den 22 september 1241, hvilken utarbetat de ypperliga
konungasagorna med titeln Heims Kringla samt den prosaiska Eddan.
Tredje tidekvarfvet, åren 1300—1523. Under denna tid började håg för
vitterhet att väckas till lif inom Sverige, och fastän största delen af hvad som
författades var af religiöst innehåll, finnas dock från denna tid åtskilliga andra
skrifter af värde, bland hvilka första rummet intages af Konunga- och
Hofdinga-Styrelsen, skrifven omkring 1320, hvilken är ett mästerstycke till innehåll och
språk, för alla tider; dess författare är ej bekant, och man har gissat på Torgils
Knutsson, Matts Kettilmundsson eller biskop Bryniolf i Skara. Dcijemtc komma
Kämpesagor, Eufemias sagor, de på knittelvers skrifna Stora och Lilla Rimkrönikorna
m. m., allt af okända författare. Bland do kända författare från katolska tiden,
som gjort sig namnkunniga, äro: S:ta Brita, född 1303, död den 23 juli 1373,
bekant för sina uppenbarelser och andra teologiska skrifter, deribland en af henne
föranstaltad öfversättning af bibeln; Nikolaus Hermanni, biskop i Linköping, död
den 13 september 1391, visan om H:t Elisif, Ansgarii lofverne, m. m.; Mäster
Thomas, biskop i Strengnäs, död den 22 januari 1443, sängen om Engelbrekt, om
Friheten, Troheten m. m., alla af högre vittert värdo.
Under tjerdo tidehvarfvot, frän reformationen till vår tid, har Sverige
intagit en plats i vitterhet och konst, som kan täfla med hvilket annat lands som
helst, så väl i mängd af skriftställare som deras skrifters gedigenhet till innehåll
och språk. Vetenskapshistorien framställer emellertid åtskilliga hvarandra olika
och ti il sina skaplynnen tämligen skarpt markerade tidskiften, hvarför detta
tidehvarf torde lämpligast kunna indelas i sex perioder, nemligen:
Reformations-perioden, åren 1523—1640; Stjvrnhjclmska perioden, 1640—1730; Dalinska perioden,
1730—1780; Oustaf den tredjes period, 1780—1809; Tegnérska perioden, 1809—
1846 samt den nyaste litteraturen efter 1846.
För hvnr och eo af dessa perioder skola vi här, till do inom svenska litteraturen vetgiriga»
tjenst, jemte en kort öfversigt nf vetenskapernas framsteg, äfven auföra de nnniukunnignste
författare till namn, karakter samt födelse- och dödstid, s& vidt detta blifvit bekant, jemte dem af
deras arbeten, som blifvit mest namnkunniga.
Reformations-perioden. Den nya religionen liado gifvit ny väckelse ät svenska
litteraturen; men i följd af de under hela perioden fortgående tvisterna uti
troslärorna voro de flesta skrifter afhandlingar i teologiska ämnen; historien
bearbetades något, men poesien föga, och i allmänhet förekomma jemförelsevis få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
