Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriciteten och dertil! hörande maskiner, se sid. 202 o. f.
Etsning, konsten att med skedvatten åstadkomma figurer på metaller, glas
m. m., uppfans tillfälligtvis af Albrecht Diirer 1512 och har sedan tidtals blifvit
förbättrad af Theodor Meyer från Ziirich 1630, Henrik Schwanhard i Niirnberg
1670 och professor Lichtenberg i Göttingen.
Fiol, Flöjt, Fortepiano, se under Musik-instrument.
Färgkonsten. Begär till försköning ligger hos nästan alla med medvetande
begåfvade varelser; sångfågeln sträfvar att förhöja sin röst, påfågeln kråmar sig
öfver sina granna fjädrar, katten putsar alltjemt sin fina pels, hunden visar
synbar glädje öfver ett vackert halsband, och hästen sätter hufvudet högre, då honom
pålägges lysande betsel- och ridtyg. Detta begär råder i ännu högre grad hos
menniskan, som sällan är nöjd med hvad naturen sjelf henne tilldelt, utan söker
att försköna sig. De i tropikländerna boende folkslagen måla sin hud med flera
slags färger på hvarjehanda sätt, hvaremot andra länders invånare uti de för
dem nödiga klädespersedlarna fatt ett vidsträcktare falt för kroppens försköning.
Af detta förhållande blef färgkonsten en naturlig följd; dess första böljan kan
icke uppgifvas till hvarken tid, ställe eller person; allt hvad man vet är, att så
väl Fenicierna som de gamla Egyptierna hade god kunskap i både fargning och
kattuntryckning. Naturligtvis har denna konst, lika väl som andra vetenskaper,
under nyare tider gått framåt, och nya färgämnen hafva uppfunnits, dels genom
gjorda rön och försök, dels af tillfälliga händelser. Bland de senare kunna
nämnas Purpurrödt, som 1439 f. Kr. skall hafva upptäckts deraf, att en herde med
ett hvitt kläde aftorkade nosen på sin hund, som bitit sönder en purpursnäcka;
och Berlinerblått, uppfunnet af en tysk, Diesbach, som 1707 kokade ämnena till
Florentinerlaek, men i brist på eldfast lutsalt tog vinstenssalt, då han vid satsens
fällning fick blått färgstoft i stället för lack.
Fönster. De öppningar, genom hvilka dagen insläpptes i täckta boningar,
tillstängdes först med luckor, då vind och väderlek så fordrade; men sedermera
kom man på den idéen, att dertill använda mer eller mindre genomskinliga
ämnen, såsom tunnt skinn, hornskifvor, ostronskal, oljadt papper, fint tyg m. m. d.
Detta räckte länge, och fastän glas fans, begagnades det icke till fönster. Yid
gräfhingar nära Pompeji hittades 1755 under en trappa stycken af glasskifvor
hvaraf man velat tro, att glasfönster här funnits före 79 e. Kr., då denna trak,
förstördes; men säker kännedom af sådana finnes först från 600-talet, då de
begagnades i kyrkor och kloster. Ännu i början af 1400-talet ansågos glasfönster
i boningshus såsom den största prakt.
Galvanism, GahanoplastiJc, se sidd. 204, 205.
Gaslysning. Det luftformiga ämne, som kallas lysgas (se sid. 219), var länge
bekant inom vetenskapen, innan någon kom på den tanken, att dermed
åstadkomma upplysning i större skala. Den första, som härmed gjorde försök, var en
fransk ingeniör, Filip Lebon, som år 1786 började anställa sina rön och slutligen
förfärdigade en apparat, den han kallade thermolampa, på hvilken han 1799
uttog patent; men de politiska oroligheterna hindrade företagets framgång, och
Lebon fans en morgon i Paris mördad af flere knifstyng. Samtidigt härmed
gjordes äfven dylika försök af en engelsk ingeniör, W. Murdoch, men med bättre
framgång, ty han lyckades att 1798 på detta sätt upplysa en stor jernmanufaktur
i England. Många och stora svårigheter mötte dock, innan allmänt förtroende
för denna sak kunde vinnas; men dessa öfvervunnos slutligen af en tysk, F. A.
Winsor, egentligen Winzer, hvilken med sällsynt kraft och ihärdighet genomdref
företaget, så att genom hans verksamhet gaslysningen vann allmänt antagande i
London 1816, i Paris och Wien 1817, hvarefter detta bruk hastigt spridde sig
till andra länder och städer. B.edan 1824 voro ej mindre än 60 af Englands
städer upplysta med gas. På 1820-talet väcktes uti Sverige fråga om denna
lys-inrättnings användande i större skala, såsom på städernas gator; men mer än 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
