Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år fÖrgingo innan dotta kom till utförande. Slutligen föregick Göteborg med
exempel, och gaslysning tändes der första gången 1847. Dernäst i ordningen
kom Norrköping, hvars gaslysning böljade 1851, samt derefter Stockholm 1853.
Sedermera hafva nästan alla svenska städer erhållit sådan belysning; dessutom
finnas gasverk anlagda vid många bruk, fabriker, m. fl. ställen. Lysgas kan
beredas af de flesta naturprodukter; den renaste fas af olja och harts. Stenkol är
likväl det härtill allmännast brukliga råämnet.
Glas, se sid. 219. — Glasögon, se sid. 200.
Glasur, hvarmed lerkärl öfverdragas, var redan känd på Syrachs tid, omkring
200 f. Kr. (Syr. 38: 32—34). Denna konst synes sedermera hafva gått förlorad
och varit okänd ända tills den på 1000-talet ånyo uppfans af en krukmakare i
Nedra Elsass.
Granater, ett slags ihåliga kulor, fylda med krut, af ett granatäpples storlek,
som begagnas i krig, omtalas redan 1558.
Helioskop, en af färgade glas sammansatt tub, med hvilken solen kan
betraktas utan skada för ögonen, uppfans af en jesuit Soheiner, död 1650.
Himmelsgloben (sid. 140) är en uppfinning från äldre tider; Archimedes från
Syrakusa, död 212 f. Kr., är den första namngifua tillverkaren af sådana.
Hygrometer, fuktighetsmätare (sid. 189), uppfans 1687 af en mekanikus
Amon-ton i Paris. Den första var gjord af ett tåg; andra ämnen hafva sedan
befunnits härtill auvändbara, bland dessa äfven skifvor af mahognyträd.
Häfverten (sid. 210) omtalas i början af 1600-talet, ocli som dess uppfinnare
namnes Jordan, borgare i Stuttgart.
Hästskor. I gamla tider betäcktes, på resor eller i krig, dragarnes hofvar
med ett slags skor af hampa eller metall, som bundos fast. Den första häst,
som burit riktiga hästskor, skall hafva tillhört franska konungen Childerich, död 481.
Hörrör, hvarigenom ljud på långt afstand kunna förnimmas, anlades först
af en pater Kirchner i ett kloster i Rom, mellan hans och portvaktens rum.
Jordgloben (sid. 313) skall blifvit uppfunnen af en grek, Anaximander, från
Miletos, elev af Thales, omkring 500 f. Kr.
Jordkringsegling företogs första gången under kejsar Karl Y:s tid af
portugisen Fernando Magalhaens. Han afeeglade 1519, men blef året derpå mördad af
de vilda invåname på Matan, en af Filippinska öame; hans sällskap fortsatte
resan och återkom till Spanien 1522, efter 1124 dagars frånvaro.
Kaffe. Bruket af denna dryck härstammar från Arabien; tiden, då det der
börjat, är obekant. Det första kaffehus i Europa inrättades 1554 i
Konstantino-pel; omkring 1640 började kaffets bruk i Frankrike, 1652 i England och 1670
i Sverige, men blef ej här allmänt förrän fram på 1700-talet. Kaffebrännarc
och kaffeqvarnar, sådana de ännu brukas, äro uppfunna i Nurnberg.
Kammar omtalas af de äldre romerska författame Cicero, Horatius m. fl.
De tillverkades af buxbom, mer sällan af elfenben. Uppfinnaren är obekant.
Kanoner skola hafva sitt namn af franska ordet canne, rör. Deras första
uppfinnare är obekant; man vet blott, att araberna egde sådana redan 1131.
1 Sverige kallades de i äldre tider för Kärrebössor.
Kikare, se sid. 200.
Klockor, hvilkas hufvudsakliga ändamål är att kalla folket till gudstjenst,
blofvo omkring år 400 först härtill gjutna af biskop Paulinus i staden Nola i
Campanien. De första kristna måste hålla sina andaktsöfningar hemliga; men
sedan läran blef allmänt antagen, begagnades länge dels trumpeter, dels trätaflor,
som slogos mot hvarandra, för att tillkännagifva gudstjenstens början; omkring
550 infördes klockor i Frankrike, hvarefter deras bruk antogs i öfriga kristna
länder. Det första Klockspelet sammansattes 1487 uti Alost i Flandern.
Klädespersedlar. Den första betäckning för menniskokroppen, som omtalas,
bestod i växters blad och derefter af djurs skinn; sedan konsten att bearbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
