Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftbössa är ett skjutgevär, uti hvilket sammanpressad luft ger en kula lika
stark fart som itändt krut. Första uppfinningen häraf är obekant bade till person,
ställe och tid; i en tysk rustkammare skall finnas en sådan med årtalet 1474.
Luftpump, se sid. 189.
Luftsegling. Begäret att likt fåglarna kunna höja sig i luften och der efter
behag röra sig, har i alla tider legat i menniskonaturen, och många försök hafva
verkstälts att med konstgjorda vingar nå detta mål, men hittills förgäfves;
sådana försök hafva tvärtom merändels slutat olyckligt för den, som vågat dem.
Genom så kallade luftballonger har dock en del af denna önskan uppnåtts. En
luftballong är en på midten utvidgad eller ock klotformig säck af lufttätt tyg,
hvilken tylles mod sådan luft, som är lättare än den atmosferiska och derigenom
stiger i höjden. Tvenne bröder, Stefan och Josef Montgolfier, söner af en
pappers-fabrikant i Frankrike, läto den första luftballongen uppstiga från ett af torgen
i staden Annonay, den 4 juni 1783, i en stor menniskosamlings åsyn. Denna
ballong var af linneväf, fodrad med papper och fyld af genom itänd halm och
ull förtunnad luft. Den 21 november samma år, 1783, företogs den första
luftresan af fysikern PUåtre des Rosters och markis (T Ar landes, hvilka i en ballong
af 70 fots höjd och 50 fots diameter, förfärdigad af samma slags tyg och fyld
på lika sätt som den förra, uti Paris stego högt i skyarna och åter lyckligt
ned-kommo efter 25 minuters resa. Sedan kemien blifvit mer utvecklad, har man
funnit vätgas (sid. 180) mer tjenlig till luftballongers fyllande, och många
dylika resor hafva sedan blifvit gjorda, af hvilka dock en del misslyckats,
hufvud-sakligast af den orsak, att något sätt att styra en sådan farkost hittills ej
kunnat uppfinnas, utan han är beroende af luftströmmarna i de högre regionerna.
Lås vid dörrar voro redan kända under Horners tid, men hafva sedan
undergått många förändringar, bland hvilka torde förtjena omnämnas det så kallade
kombinationslåset, som icke upplåses med nyckel, utan med af egaren ensamt kända
ijedrar. Utanlås uppfunnos af lians Ehemann i Niirnberg 1540 och hafva äfven
sedermera erhållit många förändringar.
Magnet, se sid. 201. — Mikroskop, se sid. 200.
Musik. Sådan omtalas hos alla kända folk, så långt någon historia går
tillbaka. De äldsta musikaliska instrumenten äro numera till större delen obekanta
både till form och användningssätt, följaktligen äfven hvad som rör deras första
uppfinning, hvilket senare till en del äfven är fallet med de ännu brukliga, af
hvilka somliga redan omnämnas i den mytiska fabelläran. Flöjten t. ox. skall
hafva blifvit uppfunnen af skogsguden Pan, äfvensom Trumpeten, Hornet och
Basunen. Lyran, äfven kallad Luta, skall först vara förfärdigad af Merkurius och
af honom skänkt åt Apollo; efter lyran skall Harpan (Psaltaren) uppkommit.
Säkert är emellertid, att dessa instrument begagnades redan i forntiden af
he-breer, egyptier och greker samt omtalas ofta i bibeln. Genom förändringar och
förbättringar af de gamles instrument hafva do öfriga sedermera uppkommit. Fiolen
anses först uppfunnen på 1100-talet och spelades länge mest af fruntimmer;
efter fiolen uppkommo Violoncellen och Kontrabasen, och af samma anledning
pä-fans äfven Guitarren och Klaveret. Orgeln anses vara en tysk uppfinning på
1300-talet. Det första Fortepiano sammansattes 1721 af Schröter från Nordhausen.
-Bland de personer, som vunnit mesta ryktbarheten för utförande af musikens
sköna konst, nämnas här följande: Italienare: Gioachinio Rossini, född 1792, d.
1868; Vinc. Bellini, f. 1802, d. 1835; Gaet. Lonixetti, f. 1797, d. 1848; Giuseppe
Verdi, f. 1814. — Fransmännen Gtov. Ratt. Lully, f. 1633 i Florens, d. 1687;
Lan. 1’ranc. Esprit Auber, f. 1784, d. 1871; Charles Gounod, f. 1815. — Tyskarne
Johann Sebastian Bach, f. 1685, d. 1750; Georg Friedrich Handel, f. 1684, d. 1759;
Joh. Christ. von Gluck f. 1714, d. 1787; Joseph Haydn, f. 1733, d. 1809; Wolf g.
Amadeus Mozart, f. 1756, d. 1844; I.udvig van Beethoven, f. 1770, d. 1827; Karl
Maria von Weber, f. 1786, d. 1826; Felix Mendelssohn-Bartholdy, f. 1809, d. 1847 ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
