Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes dertill gifvit första anledningen. Inom Europa skedde första upptäckten af
till sådant gods tjenligt mineral genom en tillfällighet: en apotekare i Berlin,
Johan Friedrich Böttger, blef misstänkt för guldmakeriförsök och måste derför
rymma 1701. Efter någon tids vistande i Wittonberg blef han af konung
August II kallad till Dresden, der han böljade åtskilliga försök och 1705 af från
Meissen liemtad lera tillverkade porslin, som till färgen var brunt, men efter
fortsatta arbeten slutligen 1709 äfven gjordes hvitt. Året derpå, 1710, anlades
vid Meissen fabriken för tillverkning af det berömda Sachsiska porslinet.
Pumpen (sid. 210) anses hafva samma uppfinnare som Brandsprutor, s. d.
Pyr ometer, se sid. 195.
Qcarnar. Eör att till föda kunna begagna växters hårda frön, fann man
snart, att dessa måste sönderkrossas, hvilket först skodde genom stötning mellan
tvä stenar och sedan medelst den enas kringvridning. Till detta arbete, som
först verkstäldes med menniskokraft, blef sedan under tidernas lopp andra
krafters användande uttänkt, såsom djurkraft, håntqvarnar, styrkan af rinnande vatten,
vattcnqvarnar, och af blåsten, väderqvarnar. Ingendera af dessa inrättningars
första början är känd, kvarken till tid, ställe eller uppfinnare. Handqvarnars
och hästqvarnars bruk förlorar sig i historiens dunkel, och om de bägge senare
vet man blott, att vattenqvarnar byggdes vid Tiberfloden i Italien kort efter
Kristi födelse, samt att väderqvarnar funnos i England och Frankrike på 1000-
talet. Det första siktverk man känner tillsattes i Zwickau i Sachsen 1502.
Regnmätare, hvarmed mängden af fallande rogn kan beräknas, uppfans år
1677 af en engelsman, vid namn Townley.
Räknemaskin, är ett verktyg, mod hvars tillhjelp vidlyftiga räkningar kunna
utföras lätt och utan mycket hufvudbråk. Kineserna påstå, att sådana funnits
hos dem sedan äldsta tider; den första med säkerhet kända räknemaskin, hvilken
ännu finnes pä observatoriet i Göttingen, förfärdigades af tyska filosofen friherre
Gottfried Wilhelm von Leibnitz, född 1646, död 1716.
Saffian, ett af bockskinn tillverkadt läder, var länge kändt i Orienten, då
en fransk garfvare Oranger, som i Levanten inhemtat kunskap om dess beredning,
1749 anlade saffiansfabrik uti Elsass, den första af detta slag i Europa.
Salpeter finnes på många ställen bildad af naturen sjelf; sedan krut blef
allmänt brukligt, blef också denna salpeter otillräcklig och sådan tillverkning
med konst nödig. Hvar, när eller af hvem detta först skett, är obekant.
Silke. Om denna varas natur och fädernesland, se sid. 265. Grekland var
länge ensam kunnigt i silkesodling; men 1130 anlades sidenfabriker i Palermo
och Calabrien, hvarifrån denna industri sedermera spridde sig till andra länder.
Socker var ej kändt hos greker och romare, utan de betjenade sig afhoning.
Hos araberna synes sockret hafva tidigt kommit i bruk; men bland de kristne
omnämnes det icke före korstågen. Sättet att raffinera och luttra socker och
sålunda få det från brunt och löst till hvitt och fast, anses först hafva börjat i
Venedig mot slutet af 1400-talet. Sockerbruk fans i Augsburg 1574, i Holland
1648 och några år senare i England. Ännu i slutet af 1600-talet var socker
i Tyskland så dyrt, att det kunde nyttjas endast i de storas och rikas hus.
Spegeln, se sid. 199.
Spinnkomien. Den likaså allmänna som nyttiga konsten, att af ett mjukt
och tradigt ämne, såsom lin, ull m. m., tillverka långa trådar, är sä gammal, att
tiden för dess uppfinning ej kan uppgifvas; anmärkningsvärdt är emellertid, att
alla de traditioner, som tala derom, tillegna denna uppfinning åt ett fruntimmer:
i bibeln nämnes Naema, syster tiH Jubal och Tubalkain; andra urkunder hänföra
den till någon gudinna, såsom i Egypten Isis, hos lydierna Arachne och hos
grekerna Minerca. Det första verktyg, som begagnades till spin ning, var släudau,
hvilken är urgammal. Den nu brukliga spinnrocken uppfana 1530 af en
bildhuggare Jwrgens i Niimberg. Den första spinnmaskin, livarpå fiere trådar spinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
