Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika sorters tyger, såsom kläde, battist, kammarduk, dräll, sammet, fris, kamlott,
kasimir, lasting jemte många flere. Redan i äldsta tider sattes mycket värde pä
konstväfnader med allehanda figurer och bilder; att allt detta i nyare tider
blif-vit fÖrbättradt, är naturligt. Särskildt bland senare tiders konstväfnader torde
fortjena nämnas s. k. gobelinstapeter, hvilka utmärka sig for så väl sin artistiska
teckning af landskapsstycken och andra figurer, som sin rikedom i färgskiftningar.
Fabriken anlades 1662 i Paris af bröderna Gobelin.
Åkerbruksredskap. Så snart behofvet fordrade jordens bearbetande, for att
ur hennes sköte framkalla växter till menniskors föda, blef äfven omtanken väckt
på för detta arbete tjenliga medel. Äfven sådana redskaps första uppfinning
har af de gamla folken blifvit tillegnad gudarna; egyptierna hänföra denna ära
åt sin Osiris, greker och romare åt Ceres. Säkert är, att plogen varit begagnad
i minst 3000 år, ty han omuämnes redan af Job; och emedan Egypten iir det
land, der säd tros först börjat sås, anses äfven plogen der vara uppfunnen,
hvilket dock ej hindrar, att andra folk, såsom Fenicier, Gallier m. fl. kunnat, enligt
någras mening, samtidigt begagna en dylik. Den första bestöd sannolikt af ett
krokigt trästycke, hvars ena ända nedtrycktes i jorden, således liknande det på
sina ställen ännu brukliga ådret eller s. k. ärjekrokcn. Uar/cen är sannolikt
lika gammal som plogen, och den höga åldern hos skörderedskapeu skära och lie
kan antagas deraf, att deras uppfinning tillägges guden Saturnus.
Ångmaskinen, se sid. 214. Den fara, som med ångmaskinen är förenad, de
många olyckor, som vid hans begagnande inträffat, och den fruktan, som häraf
blifvit en naturlig följd, hafva föranledt många spekulationer for uppfinnande af
en mindre vådlig drifkraft, särdeles för jern vägsrörelser. Den af John Ericsson
uppfunna varmluft-maskinen (se sid. 217) har ännu ej vunnit den fulländning,
att han öfverallt är användbar; försök att till drifkraft använda
elektro-magne-tismen, anstälde i Tyskland af Stährer 1838—1842 och af Wagner 1844, hafva
liittills ej lemnat något för praktiken i stort användbart resultat. Ett ensamt
för vagn ara framdrifvande tjenligt system har dock vunnit en viss tillämpning,
i det att detsamma blifvit utfördt pä tvänne ställen, nemligen i Irland mellan
Kingstown och Dalkey, samt i Frankrike vid Saint-Germain. Grunden för denna
drifkraft är lufttryckningen, hvaraf det hela kallas det atmosferiska systemet■
Mellan skonorna på en vanlig jemväg ligger ett rör, hvarå finnes en långs hela röret
gående öppning, lufttätt tillsluten med en ventil af läder; inuti röret är en piston,
fran hvilken en jernskifva går genom öppningen och sitter fast i den ofvanför
befintliga vagnen. Med en af ångmaskin drifven luftpump göres röret lufttomt,
hvarvid den yttre luften trycker pistonen och dermed äfven vagnen framåt med
utomordentlig hastighet. Uppfinnaren af detta fortskaffningssystem är en dansk
ingeniör Medhurst, som redan 1810 började anställa försök i denna riktning och
1827 derom utgaf en beskrifhing; idéen fullföljdes af tvänne engelska ingeniörer,
Clegg och Samtida, hvilka slutligen bragte den till fullbordan, i det den af dem
anlagda irländska vägen öppnades den 19 augusti 1843 och den franska blef
färdig 1847. Detta fortskaffningsmedel har väl den fördelen framför ångkraft,
att vagnarna lätt gå äfven uppför stora höjder; men dervid förekomma många
andra olägenheter, deribland de utomordentligt stora kostnaderna, så att hela
idéen sedan blifvit öfvergifven och de två första vägsträckorna, oaktadt det goda
resultat de visat, blifva sannolikt äfven de sista.
Åskledare, se sid. 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
