Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länderna denna kroppsdel ofta är uUatt för sjukdom. Moses gjorde detta till en religiös pligt.
Hos Mohammedanerua sker omskärelsen vid 13 års ålder.
Islam eller Moliammcds religion. Denna luras stiftare, Moliammed, är
redan här förut under historien (sid. 413) omtalad, jemte de åsigter, som
föranledde honom härtill, samt hans sätt att med eld och svärd tvinga alla de
men-niskor, som han i krig kunde öfvcrvinna, att antaga densamma. Läran, som han
sjelf gaf namnet Islam (undergifvenhet, fromhet), är en sammanflickning af
arabiska, judiska och kristna trossatser, smyckade med en mängd sinnliga
utläggningar; dessa äro sammanförde i en bok, kallad Koran eller Alkoran, hvars
innehåll anses såsom Guds uppenbarelser, meddelade åt Mohammed genom engelen
Gabriel.
Koran, ett arabiskt ord som betyder bok, är indelad i kapitel och verser, ungefär som vår
bibel; kapitlen hafva osamninnhängunde och löjliga öfverskrifter, såsom Kon, Spindeln, Flugan
o. 8. v. Innehållet, är ett oformligt lappverk, fullt af motsägelser och orimligheter; detta
till-räknas gud sjelf på det sätt, att profeten icke erhöll kornn på en gång utan småningom vers efter
vers under 28 års tid, hvarigenom ändring och förbättring skedde uti hvad som förut var
före-skrifvet. Koran innehåller alla både religiösa och borgerliga föreskrifter, och utgör således både
bibel och lagbok samt är den enda skrift, som Islams bekännare få läsa. Den vördnad de hysa
för denna bok är så stor, att det anses brottsligt att vidröra den med otvagna händer, och om
en jude eller kristen tar deri, måste han bli moslimin (mohammedan) eller dö.
Grunden för Mohammeds religion ur: “Det gifves blott en gud, och
Mohammed är haus profet." Till läran om gud hör tillika tron på englarna, på
uppståndelsen, domen, paradiset, skärselden och helvetet; läran om profeten
innefattar reglor för lefhaden, bland livilka de förnämsta äro: tillåtelse att taga liere
hustrur, förbud att uta fläsk och dricka vin, påbud att ofta två sig, iakttaga
bönestunderna och fastan, gifva allmosor och göra vallfart till Mekka. Templen,
som kallas Moskeer, hafva hvarken altare, bilder eller figurer, men äro prydda
med en stor mängd lampor; utanför är en stor af löfträd öfverskuggad gärd, på
hvars midt är en källa, i hvilken alla skola förrätta abdest (två sig), innan de
inträda i templet, der gudstjensten bestar i böner och af Imanerna (prestema)
verkstäld uppläsning af stycken ur koran, lastan inträffar i Ramadan, 9:e
månaden, som motsvarar vår mars, under hvilken de ingen dag få förtära något,
förrän solen gått ned och lamporna i moskétornen blifvit tända. När ramadan
är slut och nästa ny synes, inträffar Bairam, ett slags Påsk, som firas med den
mest tygellösa glädje och alla slags utsväfningar, livilka fortfara i tre dagar.
Bland de sekter, som i denna religion förelinnns, utmärka sig fyra, hvilka uppkommit af olika
lydande afskrifter af koran, gjorde redan under Mohammeds lifstid, du koran ännn fans blott på
lösa blad, nf personer bland hans omgifning. Dessa fyra personer voro Melek, Ali, Omar och
Othman. Meleks satser, som bekännas af Morer och Arnber, äro de mest vidskepliga; Alis ar
an-tageu af Perserna; Omars, som är den mest fria, omfattas af Turkarna, och Othmans, den euklaste,
följes af Tarturernn. Uti Egypten jemte andra länder i Afrika har det af naturen vekliga och
vällustiga folket med begärlighet antagit en lära, som smickrar sinnena och gynnar passionerna;
men har äro de af Mohammed föreskrifna besvärliga botöfniogarua uteslutna, och föga iakttages
af böner, tvagningar, fastor, vallfärder m. m., hvnremot Bairam och alla andra slags utsvufniugar
begaguas så mycket trognare. På somliga stallen Unnas inga moskeer, ntan andakten förrättas
under skuggiga träd.
De religions-begrepp, som bekändes uf de forua Grekerna och Romarne,
äf-vensom våra skandinaviska förfaders gudalära, skola något mer utförligt bli
af-handlade längre fram under Mytologien.
Kristendomen. Sedan läran om en allsmiiktig Gud och menniskomas
förhållande till honom under tidernas lopp i olika länder undergått otaliga
förändringar, och äfven den minst vidskepliga af alla, den af Israeliterna bekända,
urartat till en ytlig skrymtaktighet utan anda och lif, uppträdde slutligen bland
dem en man, påtagligen utsänd af den Evige för att verka till mensklighetens
förädling och bortrensa det uti begreppet om ett gudomsväsende uppväxta ogräset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
