Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hon mycket stort anseende, och henne tillades uppfinningen af spinn-,
väf-nads- och broder-konsten, musikaliska instrument m. m.
Allegorien om Minervns födelse ur Jnpiters bjerna är lätt förstådd på det sätt, att all visbet
ocb all förmåga utgir från Gnd. Att någon snillrik qvinna i forntiden hetat Minerva är visst
icke omöjligt; sagorna nppgifva icke mindre än fem, som haft detta uainn. Såsom gndinua
af-bildas hon vanligen som en okonstlad skönhet i en behaglig, vårdslös drägt, hjelm pä hufvudet
och för bröstet ett fjällpansar, prydt med Medusas hufvud; i ena handen håller hon ett spjut och
i den undra Egiden, en sköld med Mednsus hufvud; någon gång synes hon stående, men oftast
sittande, alltid i en begrundande ställning. Omkring henne synas hvarjehanda instrument,
hörande till musiken, målningskonsten oeh matematiken. Af djuren äro åt Minerva helgade ugglan
och draken, hvilkas bilder åtfölja hennes.
Merkurius, hos grekerna Hermes, son af Jupiter och Maja, var en symbol af
klokhet och förstånd och som sådan den mest ryktbare och mångsidige af alla
gudar. Han lärde menniskorna talegåfvan och skrifkonsten, var i allmänhet
beskyddare af alla sådana ärenden, hvartill slughet och insigt erfordrades, deribland
affärer och förvärfnings-verksamliet, både lofiig och oloflig, och således handelns,
men också tjufnadens gud. För sin skicklighet och förmåga anyändes han af de
öfriga gudomligheteraa såsom budbärare och rådgifyare i alla slags företag, så i
fred som i krig, och utöfyade alltjemt sin yerksamlxet i olympen, på jorden och
i underjorden. Eland annat anses lyran vara hans uppfinning.
Merkurius afbildus vanligen som en skön yngling med väl utbildad, men icke muskulös, utan
fri och smidig kropp, nnletsdragen röja ett tint och genomträngande förstånd; i handen håller han
en staf, omslingrad af t.vänne ormar och öfverst försedd med vingar, en attribut, som kallas
Ca-duceus, med hvilken han anses kunna förlika all oenighet; stafven utmärker makt, ormarna list
och vingarna snabbhet, bebötliga egenskaper för att lyckas i sina företag. Bilden har äfven vingar
på hatten eller sjelfva hufvudet samt på fotterna; såsom handelns gud har han någongång en
penniugpnng i handen; stundom syns bredvid honom en tupp.
Vulkanm, hos grekerna Hephastos, son af Jupiter och Juno, var en sinnebild
af elden och konstrika smides-arbeten. Han beskrifves af poeterna som ful, halt
och vänskaplig, men utmärkt skicklig i alla slags metall-arbeten; han har biand
andra vapen äfven förfärdigat den fruktansvärda sköld, som kallas Egiden, samt
med biträde af Cykloperna smidt åskviggarna åt Jupiter. Sin förnämsta verkstad
hade han i berget Etna. Hans maka var skönhetsgudinnan Venus.
Vulkauus synes vara samma person, som i bibeln (1 Mos. 4: 22) omtalas under namnet
Tn-bal-Kain, fastän hans egenskaper blifvit af skalderna förstorade och han sjelf upphöjd till
gudomlig person. Han afbildas sittande framför ett städ, med en hammare i högra handen och en tång
i den venstra, naken till midjan, med en spetsig mössa på hufvudet.
Venus, hos grekerna Aphrodite, skönhetens och kärlekens gudinna, född af
liafvets skum. Hon var den skönaste af alla gudinnor, livar hon gick uppväxte
blommor i hennes spår. Då hon kom till olympen, ville alla gudar gifta sig med
henne, och äfven Jupiter sökte hennes ynnest, men misslyckades, hvarför han
dömde henne till maka åt Vulkanus, den fulaste af alla. Venus vakade öfver
äktenskapet, men förnämligast öfver kärleksintriger, och åtföljes vanligen af de
tre Gratierne (behagens gudinnor) samt Amor eller Cupido (kärleken).
Venus afbildas vanligast som en ung, med alla skönhetens behag utrustad flicka, oftast naken
men stundom äfven klädd i en henne egen klädnad ocb härprydnad; än står hon på en snäcka,
med en dylik eller ett äpple i handen och en deltin bredvid sig, än sitter hon i en vagn, dragen
af dufvor eller svanor, än åter synes hon sofvaude. I hennes närhet befinner sig alltid Cupido
och merändels äfven ett par smekande dufvor samt allegoriska figurer, föreställande Behageu,
Lekar, Löjen och andra karlekens tillbehör. Åt Venus voro helgade af djur dufvan, svuuen och
sparfven, af träd myrten, af blommor törnrosen och af frukt äplet.
Bacchms eller Bionysos, vinets gud, son af Jupiter och Semele, var
ursprungligen en symbol af naturen och dess alstringskraft samt, i förening med Ceres,
dyrkad såsom samhällslifvets upphof och ett föremål för hemliga högtidligheter,
blef sedermera ansedd som förnämligast gifvare af den gludje, som vinet skänker,
hvilken åsigt slutligen urartade till att betrakta Bacchus såsom omåttlighetens
och dryckeslastens beskyddare. Emedan dramatiska spel först böljade uppföras
vid hans fester, ansågs Bacchus äfven såsom en gud för teatraliska
föreställningar och andra dessa liknande nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
