- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
615

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jaous var den förste konnng, som sagan omtalar hafva regerat i Italien och dels ensain.
dels i samråd med Satnrnua börjat införa bildning och ordnadt samhällslif bland det dervarande
vilda folket, af hvilken anledning han sedan blef dyrkad såsom gud. Han afbildades såsom eu
gammal man med tviinne ansigten, utmärkande den förflutna och den kommande tiden; men
anledningen härtill uppgifve9 äfven på andra sätt. såsom att han skyddade både början och slut på
alla företag, att han sett folket i både dess vilda och hyfsade tillstånd, att han sett jorden både
före och efter syndafloden, att han regerar öfver både himmelen och jorden, m. m.; emedan han
som tidens gud både öppnade och tillslöt solens portar, så ansågs han som alla dörrars beskyddare
och hade derför en nyckel i ena handen och en staf eller spira i den andra. Stundom synes hau
med ena handen peka på talet 300 och med den andra på 65, sålnnda utmärkande dagarna i
året. I Kom hadc Janus ett tempel med tvänne portar, hvilka under krigstider stodo öppna, men
tillslötos, då fred var i landet. Andra åt Janus bygda tempel hade fvra sidor med hvar sin port.
utmärkande dc fyra årstiderna, samt tre fönster på hvar sida, föreställande de tre månaderna i
hvar årstid.

Bellona, det vilda krigets gudinna, syster till Mars, med hvilken hon egde
lika makt. Dä Mars åkte ut i krig, var det Bellona som förspände och styrde
hästarna. Hon synes varit en sinnebild af den oförvägna tapperheten.

Bellona afkildas som en vildt stormande qvinna, i full rustning, med ett spjnt eller en blodig
gissel i handen; hufvudet har hon stundom betäckt med en hjelm, stundom synes håret vildt fladdra
kring axlarna. Tvedrägten med eldbränder i händerna synes följa henne.

Lägre Gudomligheter och Heroer.

Oceanus, sinnebild af hafvet, var näst Neptunus i makt; hau afbildas som
en gubbe, som ligger på en vattenyta med ett spjut i handen och stöder sig mot
en urna eller ett hafsvidunder. Med sin maka Tethys hade han 3000 döttrar,
kallade Oceanidema, symboler af böljorna. Derjemte ansågos alla floder, källor
och andra vattensamlingar såsom barn af detta par. Tethys synes på konstverk
åkande i en snölivit snäcka af underbart utseende, flygande öfver hafeytau.

Nereus, sjögud, son af Oceanus och Tethys, kände alla framtida händelser
och talade alltid sanning. Han föreställes som en mild och fredlig gubbe, hofsam
och rättvis. Gift med sin syster Doris, hade han 50 döttrar, som efter fadren
kallades Nereider, hvilka rådde öfver de sjöfarandes välgång. De afbildas som
nakna flickor med perlor i håret och en treudd i handen, än ridande på delfiner
eller sjöhästar, än med nedra delen af kroppen bildad såsom fiskar.

Den vackruste af alla Nereiderna var The tis (hvilken icke bör förblandas med den ofvannämnda
Tethys); hon blef gift med grekiska fursten Peleus och linde med honom flere barn, bland hvilka
var Achilles. För att göra denne sin son osårbar, ueddoppade hon honom i floden Styx, hållande
honom i ena hälen, hvilken således blef det enda ställe på lians kropp, der han kunde såras.
Häraf kallar man den ömtåligaste punkten i en fråga Achilleshäl.

Proteus, son af Neptunus och Phenice, hafvets herde, livars syssla var att
vakta och vårda alla slags sjödjur; han egde derjemte, ännu mer än Nereus,
förmåga att förutsäga kommande händelser, men var svår att rådfråga, emedan hau
kunde förvandla sig i hvarjehanda skepnader.

Triton, son af Neptunus och Oceani dotter Amphitrite, var hafsgudens
trumpetare, hvilken for framför sin fader och, blåsande på en snäcka, förkunnade
hans ankomst; genom dessa ljud stillades stormen, och de oroliga vågorna lade
sig ned. Han afbildas som en skäggig man med en krans af säf kring hufvudet
och i handen en trumpet-snäcka, som han för till munnen; kroppens nedre del
liknar en fisk; än synes han hvilande på en vattenyta, än åkande i en vagn,
dragen af blå hästar. Skalderna antaga flera Tritoner, alla med samma utseende
och sysselsättning.

Najader, invånare i mindre vatten, såsom källor, bäckar och brunnar; uti
insjöar och träsk kallades de limnacider, uti strömmar Potamider. De sades vara
Jupiters döttrar och farliga för unga manspersoner, dem de gerna ville draga
ned till sig. De afbildas som unga och vackra flickor, med nakna armar och
ben, hvilande på en urna hvarur ”atten rinner, eller ock hållande i handen en
snäcka samt glänsande perlor; det »ring axlarna fladdrande silfverfärgade håret
prydes med en krans af vass och andra vattenväxter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free