- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
646

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trade. Så kallar man en åker, som brukas, men icke besås. Ändamålet

härmed är icke, som några tro, att skaffa jorden livila, ty sådan behöfver hon
icke, om hon blott ordentligt underhålles med gödsel, utan fördelen med träde
består deri, att jorden göres luckrare och bördigare genom hennes påskyndade
förvittring, att påförd gödsel, mergel, dyjord eller andra förbättringsmedel kunna
jemnare fördelas, samt ogräs och andra växtämnen lättare förstöras och
förvandlas till mylla.

Vid träde är nödigt ihågkomraa, att ett års skörd på denna åker är uppoffrad, hvarför den
bör skötas så sorgfälligt, att ersättning kan fås i nästa skörds rikedom. Så kalladt rent träde
är likväl sällan nödvändigt, ty på en trädesåker kan äfven skördas; om der på våren sås vicker,
vickerhafre, bohvete eller annan foderväxt, som sedan vid blomningen afslås till grönfoder eller
hö, så förorsakar detta ingen förminskning i följande års skörd.

VexelbruJc. Det är både af vetenskapen antaget och af erfarenheten styrkt,
att samma slags växt, efter hvarannan odlad på samma jord, äfven vid
mellan-kommen gödsling lemnar mindre fördelaktigt resultat, hvaremot tjenligt ombyte
alltid visat sig mera fördelaktigt; anledningen härtill är, att växter af olika slag
fordra näringsämnen af hvar sin sammansättning, och att således den ena
qvar-lemnar i jorden hvad en annan mest behöfver. Härpå grundar sig det allmänt
fördelaktigt ansedda vexelbruket, bestående deri, att olika slags växter i bestämd
ordning följa efter hvarandra på livar sitt åkerstycke, och af denna regelmessiga
omvexling af strå-, balj- och jordfrukter samt foderväxter har namnet kommit.

Alldenstund jordens bruk är det medel, hvarigenom landtmannen skall vinna ej allenast
sina nödtorftiga bebof ntan äfven penningar till ntskylder och ekonomiskt välstånd, så följer
deraf, att de växter i främsta rummet odlas, som i afseende på ortens läge och andra
omständigheter bäst uppfylla nämnda vilkor, och härefter rättar sig bland annat äfven vexelbrnket. En
allmänt tillämplig och för alla ladugårdar tjenlig regel för detta bruk kan således icke uppställas,
så mycket mindre, som sjelfva jordmånen, läget och hvarjehanda andra förhållanden härvid
förorsaka många olikheter, dem endast praktiken kan bedöma.

Den, som vid sin landthushållning infört vexelbruk, må icke inbilla sig, att han dermed
gjort nog för sitt jordbruks framtida bestånd: tvärtom bör ban på alla sätt fortfara att verka
till dess fortgående förbättring, hvartill i främsta rummet hör en årlig gödseltillökniug, hvilken
ganska mycket befordras genom kraftiga fodermedel, såsom rapskakor och dylikt.

Arbete som nedlägges på jorden är aldrig forspildt; likväl fordras här, lika väl som vid
allting annat, om man vill vänta mödans rikare belöning, synnerlig omtanke, ordning och
flit. En åker med tjenlig jordblandning och tillräcklig gödsel, som blifvit ändamålsenligt
brukad, lemnar nästan aldrig missväxt; äfven under den mest missgynnande väderlek kan derpå
oftast beräknas god skörd.

De växter, som förekomma i vårt jordbruk, delas i Stråsäd, Baljväxter,
Rotfrukter, Foderväxter och Handelsväxter.

’ Stråsäden är den, som egentligen kallas Säd eller Spannmål; den utgöres af
gräsartade växter med smala blad på långa strån, i hvars toppar frön utbildas
uti ax eller vipppr. Hit räknas Hvete, Råg, Kom och Hafre. Hvete och Råg
förekomma både såsom höst- och vårsäd; alla de öfriga sås på våren samt
tillväxa och mogna under sommarens lopp, hvaraf de benämnas Vårsäd.

Hvete är af alla stråsäden den ädlaste och gifver det mesta, finaste och
livitaste mjöl. En tunna hvete väger 15—16 lispund och 100 skålpund
innehålla 78 skålpund födoämne. Hvete fordrar en lerhaltig, fast och kraftfull
jordmån, som icke är sur, och lemnar då, med godt utsäde och tjenlig väderlek,
ganska rik afkastning; men det är mer än något annat sädesslag blottstäldt för
missväxt.

Vårhvete är mindre gifvande äu hösthvete och fordrar för sin utveckling till rik skörd en
god och kraftig kornjord. Odlas hos oss mest i de vestra landskapen.

Råg är för våra nordiska länder det förnämsta af alla sädesslag och utgör
vår väsentligaste brödföda. En tunna väger 14—15 lispund, och 100 delar
innehålla 70 delar födoämnen. Rågens företräde består deruti, att don trifves på
de mest olikartade jordmåner, mognar säkrare än något annat sädesslag och kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free