Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det Sr oftast fallet, att både fruktträd, bärbuskar, köksväxter och blomsterplanteringar stå
om hvarandra på samma plats, eller med andra ord. plantsängarne äro anlagda mellan träden.
Detta är likväl mindre fördelaktigt, särdeles der träden äro stora och stå tätt, ty dels hindrar
trädens skugga många växter att komma fort, dels kan den nedfallande frukten förderfva
nnder-stående plantor och dels skadas ofta trädens rötter vid den för sängarnas beredning nödiga
gräf-ningen. Der äldre frnktsamma träd redan stå kan härvid ingenting åtgöras; men den som
anlägger en ny trädgård eller uppdrager nnga fruktträd bör härpå fästa särskild uppmärksamhet.
Der fruktträd stå bör ingenting annat planteras, och marken nnder dessa bör vara öppen, sålnndn
ej beväxt med gräs, hvilket mycket hindrar fruktträdens trefnad och bördighet.
Alla de fruktträd, som växa i vårt land, kunna uppdragas genom kärnor.
De som särskildt egnat sig åt denna industrigren verkställa sådan uppdragning i
större skala genom anlagda trädskolor, från hvilka till omplantering tjenliga unga
träd kunna få köpas; men en landtbrukare kan äfven sjelf sätta kärnor der han
önskar få fruktträd. I hvilketdera fallet som helst böra de icke sättas tätare,
än att ett mellanrum af 20 till 30 fot blir mellan hvart träd.
Från trädskola erhållna telningar äro tjenligast till sättning, då de äro två till tre år gamla.
De upptagas varsamt, att rötterna icke skadas; der de skola stå gräfves en grop, tillräckligt vid
för alla rötterna och 2 till 3 fot djnp, i denna nedsättes först en stör och derbredvid det nnga
trädet, lika djnpt som det stått förut, hvarken mer eller mindre; har någon rotända blifvit stympad,
så slätskäres denna med en hvass knif, rötterna ordnas i sitt natnrliga läge och kringstoppas med
jord, ntan att böjas, hvarpå gropen igenfylles med jord, dernnder flere gånger vattnas, i fall denna
är torr. Ar jordmånen mager, så kan med fördel fetare jord användas till gropens fyllning;
äfven är nyttigt att före nedsättningen doppa rötterna i en med gödsel uppblandad lervälling,
men att lägga gödsel nnder eller nära omkring rötterna är skadligt. Stammen fastbindes derpå
vid den nedsatta stören, med bast eller pilvidjor, men forsigtigt och med en mosstapp eller
jord-torfva emellan, så att han ej kommer att skafvas. Sådan plantering kan verkställas på våren, så
snart källossningen försiggått, eller på hösten, från slntet af september till medlet af november,
men bör ej företagas då jorden är mycket våt och klibbig. De npptagna telningarne kunna ntan
skada fraktas längre väg och äfven förvaras öfver vintern, blott de aktas för att brytas och skyddas
mot frost och torka; bäst är att rötterna nedgräfvas i fuktig jord och toppändarne öfvertäckas
med färskt granris.
Den som sjelf vill uppdraga fruktträd bör dertill välja kärnor af fullmogen frukt, och af
dessa endast de, som äro mest fylliga och mörka. Der trädet skall stå gräfves en grop, som
fylles med lin jord, hvari 2 å 3 kärnor nedsättas, en tum djupt. Detta bör ske på hösten. På
våren ser man plantorna uppkomma, och när de blifvit större utväljcs den, som ser mest frisk ut
och har de största bladen; denna får stå orubbad, de andra uppryckas och kunna, om de äro
vackra, nedsättas på andra ställen. En sådan planta bör noga skyddas för allt slags öfvervåld
och kan, om man så vill, äfven störas, hvilket dock oftast är onödigt.
Om hela den plan, der fruktträd skola planteras, minst 6 månader förut kan djupgräfvas
sä innebär detta ganska stora fördelar för de blifvande trädens trefnad och fruktbarh et. Uti eu
djup och bördig jord kunna väl träden trifvas utan sådant kostsamt arbete, men säkert är, att
der det sker betalar det sig med tiden. Är jorden mager så kan den med fördel gödslas, men
gödseln bör ej läggas intill stammen eller på rötterna, utau utbredas på marken emellan och
omkring träden.
Sällan fås af ett uppdraget träd samma slags frukt som den, hvarur kärnan
togs; någon gång kan den nya bli bättre, men oftast sämre. Kärnor från ett
rotäkta träd, d. v. s. ett sådant som icke blifvit förädladt, tros dock lemna en
växt, hvars frukt ofta blir lika med moderträdets. Som sådana träd äro sällsynta,
men hvar och en önskar få goda frukter, hafva redan från forntiden vissa åtgärder
varit kända, genom hvilka af ett träd andra frukter kunna framkallas, än dem
naturen ensamt derför bestämt. Man kallar detta trädens förädling, hvilken kan
åstadkommas på många sätt, hvaribland Ympning och Okulering.
Ympning göres på flere sätt, af hvilka de enklaste äro Klyfymp och
Skarf-ymp; till båda begagnas året förut utväxta q vistar af det träd man önskar få.
Klyfymp verkställes på tjockare stammar ooh lyckas äfven på gamla träd,
blott de äro friska. Härtill skäres qvistens storända på två sidor i form af en
omkriDg en tum lång kil, med barken hel på bägge kanter; öfverst vid barken
kan afsnedningen på hvardera sidan bilda en liten fals. Stammen afsågas, skäres
i ändan reu med en hvass knif och klyfves midt i tu; klyftan öppnas något genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
