- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
668

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är sannolikt, att sedan de olika näringsklnsserna börjat bilda hvar sina föreningar
eller gillen, samma exempel äfven följdes af de nya som derefter uppkoinmo, och att alltså
alla nnder dessa tider utbildade näringsgrenar knnna anses tillhört skråväsendet, med nndantng
ak det nrgamla jordbruket samt de anlagda fabrikerna. Med tiden började likväl skråtvånget
bh allt mer och mer tryckande och hinderligt för konstens utveckling; och förslag till en friare
näringslagstiftning blefvo ofta väckta, men motarbetades af borgerskapet, som på inga vilkor
ville frångå sina monopol. Den 21 Maj 1739 utfärdades en så kallad Hall-Ordning, för
fabrikerna motsvarande hvad Skråordningen var för handtverkare, och från denna tid kunde
näringsidkare, som autingen gjort nya uppfinningar eller pä annat sätt utmärkt sig, få tillåtelse
att med skydd af Hallrätt drifva sina rörelser under namn af manufaktnrister. Vissa yrken
finnas dock, hvilka aldrig lydt nnder hvarken Skråordning eller Hullrätt; sådana äro Apotekare,
Boktryckare och Skorstensfejare. De näringsidkare, som år 1823 i Stockholm tillhörde
skråordningen, voro följande: Bagare, Blcckslagare, Bokbindare, Borstbindnre, Bryggare, Byggmästare,
Fiskköpare, Foderalmakare, Garfvare, Gelbgjutare, Glasmästare, Gulddragare, Guldslagere,Guldsmeder
och Juvelerare, Gördelmakare, Handsk- och Sämskmakare, Hattmakare, Hattstofferare, Hofslugnre,
Hyrkuskar, Kakelngnsmakare, Kammakare, Karduansmakare, Klen- och Pistolsmeder, Klockgjutare,
Knappmakare, Knifsmeder, Kopparslagare, Körsnärer, Linneväfvare, Messingsslagare, Mjöluare,
Murmästare, Målare, Notfiskare, Perukmakare, Plåtslagare, Pumpmakare, Sadelmakare, Sejlare,
Skomakare, Skotlickare, Skräddare, Slogtare, Snickare och Scbatullmakare, Stenhuggare,
Stol-makare, Svarfvare och Blockmakare, Sy- och Knappnålsmakare, Tapetserare, Tenngjutare,
Tunnbindare och Vagnmakare; alla dessa lydde under stadens Embets- och Byggnings-Kollegium,
hvarjemte bland skråmästare äfven hörde Sockerbagare, Kepslagare, Segel- och Kompassmakare
samt Trädgårdsmästare, hvilka voro stälde under Handels-Kollegium.

Skilnaden emellan Fabrik och Handtverk var från början, att fabriker förarbetade
naturprodukterna enformigt, vanligen med tillhjelp af maskiner, hvaremot handtverkerieruas upp
gift var att bringa de råa eller fabricerade ämnena till sin yttersta bestämmelses fulländning;
att såväl handtverksmöstaren sjelf som hans biträden således måste känna och kunna verkställa
allt hvad som tillhörde hans alsters fulländning, då fabriksarbetarne deremot endast hade hvar
sitt likformiga göromål, utan att ens förstå något mera, ehuru tillhörande samma fabrikat.
Under tidernas lopp gjorda uppfinningar, medelst hvilka ett och annat, som förut måst
verkställas för hand, kunde ske mer eller mindre maskinmessigt, var en af orsakerna till det
sedermera mellankommande manufakturväsendet. Genom Fabriks- och Handtverks-Ordningen af den
22 December 1846 upphörde både Skråordningen och Hallordningen att vidare gälla och med
dem äfven de sekelslånga tvistigheterna mellan näringsklasserna. Fabriks- och
Handtverks-Ord-□ingen åter upphäfdes genom Kongl. Förordningen angående utvidgad näringsfrihet af den 18
Juni 1864, enligt hvilken svensk man eller qvjnna är, med vissa undantag och inskränkningar,
berättigad att i stad eller å landet, bland annat, idka fabriksrörelse, handtverk eller annan
håndtering; och erfordras såsom vilkor för rättigheten att, med biträde af annan än hustrn och
hemmavarande barn, till afsaln tillverka fabriks- och handtverksarbeten eller såsom yrke utöfva
annan handtering att hafva god frejd samt råda öfver sig sjelf och sin egendom; skolande för
åtnjutande af denna rättighet, skriftlig anmälan och aflemnande af föreskrifna betyg ske hos
vederbörande Magistrat, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller Kronofogde, allt efter som
håndteringen skall utöfva8 i stad, köping eller å landet.

Summan af de vid handtverk inom riket anstälde personer under år 1879 var följande:

I städer I städer under landsrätt och i köpingar . . . På landet Handtverkare. j Arbetare.
Mi», j a™’ Mi». 1 a™-
9,582 499 10,103 548! 19,670 20 560 98| 8,443 1,660 46 180
Summa 20,184| 666128,673| 1,886

De inom Sverige under samma år, 1879, i gång varande Fabriker, der anstälde arbetare
samt värdet i kronor af åstadkomna tillverkningar voro följande:

Ginterierna och mekaniska verkstäderna Fabriker. | Arbetare. | Tillverkningsvärde. 223 1 8,461 I 17,813,000*)
Sockerraffineringsverken 9 997 15,061,000
Bomullsgarn8spinnerierna 25 3,347 | 10,815,000
Tobaksfabrikerna 106 3,220 10,345,000
Transport 363 16,025 54,034,000

’) Deraf för Motala mekaniska verkstad kr. 2,625,500.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free